Ökad demens- och strokerisk vid hög biologisk ålder

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska levda ålder, har en betydligt högre risk att drabbas av stroke och demens. Det visar en studie av forskare från Karolinska institutet.

När vi åldras ökar risken för kroniska sjukdomar såsom cancer, hjärt-kärlsjukdom och tillstånd som bryter ner hjärnan, till exempel demens. För att mäta hur man åldras utgår forskare traditionellt sett personers kronologiska ålder, det vill säga antalet levnadsår.

– Men eftersom människor åldras i olika takt är kronologisk ålder ett ganska oprecist mått, säger forskaren Sara Hägg vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Hon har precis lett en studie tillsammans med doktoranden Jonathan Mak, som har undersökt hur den så kallade biologiska åldern är kopplad till sjukdomar inom en nioårsperiod. Biologisk ålder är ett mått på bland annat åldern i våra celler och kan mätas på olika sätt. Den kan också skilja sig från den kronologiska åldern.

Resultaten i Sara Hägg och Jonathan Maks studie visar att en hög biologisk ålder, jämfört med kronologisk ålder, kopplas till en ökad risk för demens, framför allt vaskulär demens, och stroke.

– Om en persons biologiska ålder är fem år högre än den verkliga åldern, löper personen 40 procent högre risk att utveckla dessa sjukdomar, säger Jonathan Mak.

Forskarna räknade fram den biologiska åldern med hjälp av 18 biomarkörer för bland annat blodfetter, blodsocker, blodtryck, lungfunktion och BMI.

Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att fastställa några orsakssamband. Däremot pekar resultaten på att man skulle kunna minska eller fördröja insjuknande genom att sakta ner kroppens åldrandeprocesser.

– Flera av faktorerna går att påverka genom att ändra livsstil och läkemedelsanvändningen, säger Sara Hägg.

Studien visar också att risken för den ovanliga förlamningssjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros, ökar med högre biologisk ålder.

Forskarna använde data från UK biobank som samlar information om 325 000 personer, som alla var mellan 40 och 70 år vid det första mättillfället.

Fakta
Läs hela studien

Jonathan Mak, Christopher McMurran och Sara Hägg (2023). Clinical biomarker-based biological ageing and future risk of neurological disorders in the UK biobank. Publicerad i Journal of neurology, neurosurgery and psychiatry.

Relaterat

Åldrandet in på bara kroppen

I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med äldre.

Porträttbild på Jan Guillou

Äldre hjältar intar scenen

Jan Guillous deckarserie med äldre huvudpersoner är en del av en större trend. Recensenten Karin Lövgren sätter dem i ett sammanhang i det aktuella bokflödet. Temat ålder och åldrande ger böckerna en extra dimension.

Albert Westergren tittar fram genom en matlucka i en gammal fängelsedörr

Lekfull ­professor ser nya vägar

Albert Westergren har forskat om undernäring och ätsvårigheter bland äldre personer i flera decennier. De senaste åren har hans forskning blivit mer lekfull, precis som han själv.

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…