Tidigare forskning har visat att anhöriga står för upp emot tre fjärdedelar av all omsorg som en äldre person får. Och med en åldrande befolkning kommer trycket på anhörigas vårdinsatser att öka, något som i längden kan påverka deras hälsa.
Det handlar bland annat om att relationen mellan makar kan bli påfrestande om någon part får ett allt större vårdbehov. Det visar en avhandling från Linnéuniversitetet som har undersökt hur den informella vården påverkar anhöriga och närstående.
– Ett viktigt resultat är hur informell omsorg bidrar till att skapa nya maktrelationer och genusmönster, mellan till exempel makar, där den ena parten vårdar eller stödjer den andra, säger Frida Andréasson, doktorand i hälsovetenskap och avhandlingens författare.
Ett annat fynd är att anhöriga och närstående ofta upplever ensamhet, social isolering och distansering från andra. De känner att de exkluderas från sina sociala band på grund av omsorgssituationen eller på grund av sin sjukdom.
– Vi behöver fråga äldre och deras anhöriga om hur vi kan hjälpa dem upprätthålla intressen och kontakt med familj och vänner. För att på bästa sätt kunna utveckla hjälpmedel och stöd behöver vi veta mer om den komplexa situation som de befinner sig i, säger Frida Andréasson.
En del av lösningen kanske finns inom informations- och kommunikationsteknologi, Ikt. Den kan hjälpa till att upprätthålla kontakter, utöva intressen, men också via olika plattformar utbyta erfarenheter med andra i samma situation.
Men Frida Andréasson tänker också att de som ger vård till sina närstående kanske har nytta av att läsa hennes avhandling.
– De som kanske inte inser att de faktiskt ger eller tar emot informell omsorg, utan ser det som en naturlig del i sin parrelation, kan läsa avhandlingen och förstå att de faktiskt utför en form av informellt stöd och att de inte är ensamma om detta. Anhöriga kan se att de gör en otrolig insats, både för den närstående och för samhället, men de kan också få kunskap om att de har rätt till stöd för egen del, säger hon.
Med anhörig menas här en person (familj, vän, granne eller annan) som ger regelbunden hjälp, stöd eller vård till en närstående som är långvarigt sjuk, är äldre eller som har funktionsnedsättning.
Med närstående menas den person som är i behov av stödet. Forskning visar att uppemot tre fjärdedelar av all omsorg av äldre ges av anhöriga.
Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Anhörigvårdare lägger ofta mycket tid och omsorg på sina nära, och främst gäller det kvinnor. Joana Vicente har lagt fram en avhandling vid…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…
