Tidigare forskning har visat att anhöriga står för upp emot tre fjärdedelar av all omsorg som en äldre person får. Och med en åldrande befolkning kommer trycket på anhörigas vårdinsatser att öka, något som i längden kan påverka deras hälsa.
Det handlar bland annat om att relationen mellan makar kan bli påfrestande om någon part får ett allt större vårdbehov. Det visar en avhandling från Linnéuniversitetet som har undersökt hur den informella vården påverkar anhöriga och närstående.
– Ett viktigt resultat är hur informell omsorg bidrar till att skapa nya maktrelationer och genusmönster, mellan till exempel makar, där den ena parten vårdar eller stödjer den andra, säger Frida Andréasson, doktorand i hälsovetenskap och avhandlingens författare.
Ett annat fynd är att anhöriga och närstående ofta upplever ensamhet, social isolering och distansering från andra. De känner att de exkluderas från sina sociala band på grund av omsorgssituationen eller på grund av sin sjukdom.
– Vi behöver fråga äldre och deras anhöriga om hur vi kan hjälpa dem upprätthålla intressen och kontakt med familj och vänner. För att på bästa sätt kunna utveckla hjälpmedel och stöd behöver vi veta mer om den komplexa situation som de befinner sig i, säger Frida Andréasson.
En del av lösningen kanske finns inom informations- och kommunikationsteknologi, Ikt. Den kan hjälpa till att upprätthålla kontakter, utöva intressen, men också via olika plattformar utbyta erfarenheter med andra i samma situation.
Men Frida Andréasson tänker också att de som ger vård till sina närstående kanske har nytta av att läsa hennes avhandling.
– De som kanske inte inser att de faktiskt ger eller tar emot informell omsorg, utan ser det som en naturlig del i sin parrelation, kan läsa avhandlingen och förstå att de faktiskt utför en form av informellt stöd och att de inte är ensamma om detta. Anhöriga kan se att de gör en otrolig insats, både för den närstående och för samhället, men de kan också få kunskap om att de har rätt till stöd för egen del, säger hon.
Med anhörig menas här en person (familj, vän, granne eller annan) som ger regelbunden hjälp, stöd eller vård till en närstående som är långvarigt sjuk, är äldre eller som har funktionsnedsättning.
Med närstående menas den person som är i behov av stödet. Forskning visar att uppemot tre fjärdedelar av all omsorg av äldre ges av anhöriga.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan…
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
