Den aktuella undersökningen bygger på en omfattande samnordisk studie. Förutom Åbo akademi och Institutet för hälsa och välfärd i Finland deltar också Aalborg universitet i Danmark, Nord universitet i Norge och Högskolan i Borås, Sverige, i studien.
Osäkerhet inom finska äldreomsorgen, men få coronasmittade
Under den första coronavågen hade äldre svårt att förstå och följa skyddsåtgärder samtidigt som personalen kände stor oro och osäkerhet. Trots detta var det få personer i Finland som smittades av covid-19, både bland äldre och personalen.
En studie från Åbo akademi visar att coronapandemin ledde till stora verksamhetsförändringar inom äldreomsorgen i Finland, särskilt under den första vågen.
– Det krävde kreativitet och en mångfald av arrangemang. Förutom att skärpa hygienkraven och användningen av skyddsutrustning delades lokaler in i zoner och arbetet i isolerade rum begränsades till samma anställda, säger Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap vid Åbo akademi, i ett pressmeddelande.
Bristen på skyddsutrustning var ett stort problem under pandemins värsta skede, liksom tillgången till coronatest. Under denna period var anställda också osäkra på de förändrade arbetsrutinerna och oroliga över att de skulle föra smittan vidare till de äldre eller sina anhöriga.
– Framför allt äldre med demens kände sig förvirrade och anhöriga reagerade mycket starkt på besöksrestriktionerna. Med undantag för den inledande fasen var cheferna inom äldreomsorgen nöjda med vägledningen och informationen, säger Auvo Rauhala, arbetslivsprofessor vid Åbo akademi.
Men trots oroligheter och starka reaktioner var det få som smittades av coronaviruset. I endast en femtedel av organisationerna fanns det coronafall och bara i hälften av dessa var äldre personer smittade.
Uppgifterna kommer från en undersökning där 247 ledare och chefer inom äldreomsorgen i Finland svarade på frågor om äldrevårdens situation under pandemins första månader, från januari till slutet av augusti 2020.
Fakta.
SAMNORDISK STUDIE
Ladda ner den finska studien
Auvo Rauhala m fl (2021). Covid-19 Suomen vanhustenhuollon ja sen johtamisen näkökulmasta. Åbo akademi.
Relaterat
Dialog ger bättre vård i hemmet
Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen i hemmet och relationen till sjuksköterskor blir avgörande för välmåendet.
Både positivt och negativt med robotdjur inom äldreomsorgen
Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att de mekaniska husdjuren kan ha en lugnande effekt på de boende, men att de…
Kunskapsluckor om äldre hbtqi-personers vård och omsorg
Folkhälsomyndigheten har gjort en genomgång av forskningen om äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor. Rapporten visar stora kunskapsluckor och en oro hos äldre hbtq-personer för sin framtida vård och omsorg.
Fler nyheter
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
Så kan en app ge stöd efter prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid efter operation.
Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att göra sig av med ett protein som orsakar sjukdomen. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
