Osäkerhet inom finska äldreomsorgen, men få coronasmittade

Under den första coronavågen hade äldre svårt att förstå och följa skyddsåtgärder samtidigt som personalen kände stor oro och osäkerhet. Trots detta var det få personer i Finland som smittades av covid-19, både bland äldre och personalen.

En studie från Åbo akademi visar att coronapandemin ledde till stora verksamhetsförändringar inom äldreomsorgen i Finland, särskilt under den första vågen.

– Det krävde kreativitet och en mångfald av arrangemang. Förutom att skärpa hygienkraven och användningen av skyddsutrustning delades lokaler in i zoner och arbetet i isolerade rum begränsades till samma anställda, säger Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap vid Åbo akademi, i ett pressmeddelande.

Bristen på skyddsutrustning var ett stort problem under pandemins värsta skede, liksom tillgången till coronatest. Under denna period var anställda också osäkra på de förändrade arbetsrutinerna och oroliga över att de skulle föra smittan vidare till de äldre eller sina anhöriga.

– Framför allt äldre med demens kände sig förvirrade och anhöriga reagerade mycket starkt på besöksrestriktionerna. Med undantag för den inledande fasen var cheferna inom äldreomsorgen nöjda med vägledningen och informationen, säger Auvo Rauhala, arbetslivsprofessor vid Åbo akademi.

Men trots oroligheter och starka reaktioner var det få som smittades av coronaviruset. I endast en femtedel av organisationerna fanns det coronafall och bara i hälften av dessa var äldre personer smittade.

Uppgifterna kommer från en undersökning där 247 ledare och chefer inom äldreomsorgen i Finland svarade på frågor om äldrevårdens situation under pandemins första månader, från januari till slutet av augusti 2020.

Fakta.
SAMNORDISK STUDIE

Den aktuella undersökningen bygger på en omfattande samnordisk studie. Förutom Åbo akademi och Institutet för hälsa och välfärd i Finland deltar också Aalborg universitet i Danmark, Nord universitet i Norge och Högskolan i Borås, Sverige, i studien.

Ladda ner den finska studien

Relaterat

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört 17 internationella studier av äldreboenden i privat och offentlig sektors regi.

Vem hjälper en gammal utan familj?

Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt den äldre som är i behov av stöd kan fungera.

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.