I juni 2020 fick länsstyrelserna regeringens uppdrag att ge lägesbilder av hur kommunerna bedömde risk för social problematik och utsatthet under coronapandemin. Den aktuella rapporten beskriver en ökad psykisk ohälsa bland annat inom gruppen äldre personer, men en del äldreboenden rapporterar också att de boendes rädsla och ångest, som ökade till följd av isoleringen när besöksförbuden infördes, har börjat minska.
Rapporten konstaterar att de äldres isolering riskerar att skapa psykisk ohälsa hos anhöriga. Inställd daglig verksamhet och besöksförbuden på äldreboenden har inneburit en ökad belastning. En del anhöriga har tagit hem sin multisjuka partner för att sköta denna i hemmet till följd av att man är orolig för smitta, skriver Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, på sin webbplats.
Flera kommuner uppger att de ser nya risker de kommande månaderna, bland annat att isolering och ohälsa bland äldre kommer att öka under vintern till följd av att det blir svårare att träffas utomhus. Man ser även risken att anhörigas belastning kan komma att öka då allt fler tackar nej till insatser och stöd på grund av att man är orolig för att bli smittad.
Men rapporten pekar även på positiva effekter som ökad social sammanhållning och en bättre samverkan, samt att intresset för kunskap om psykisk ohälsa har ökat.
Uppdraget har redovisats i rapporter i början av juli och åter i slutet av oktober.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
