I juni 2020 fick länsstyrelserna regeringens uppdrag att ge lägesbilder av hur kommunerna bedömde risk för social problematik och utsatthet under coronapandemin. Den aktuella rapporten beskriver en ökad psykisk ohälsa bland annat inom gruppen äldre personer, men en del äldreboenden rapporterar också att de boendes rädsla och ångest, som ökade till följd av isoleringen när besöksförbuden infördes, har börjat minska.
Rapporten konstaterar att de äldres isolering riskerar att skapa psykisk ohälsa hos anhöriga. Inställd daglig verksamhet och besöksförbuden på äldreboenden har inneburit en ökad belastning. En del anhöriga har tagit hem sin multisjuka partner för att sköta denna i hemmet till följd av att man är orolig för smitta, skriver Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, på sin webbplats.
Flera kommuner uppger att de ser nya risker de kommande månaderna, bland annat att isolering och ohälsa bland äldre kommer att öka under vintern till följd av att det blir svårare att träffas utomhus. Man ser även risken att anhörigas belastning kan komma att öka då allt fler tackar nej till insatser och stöd på grund av att man är orolig för att bli smittad.
Men rapporten pekar även på positiva effekter som ökad social sammanhållning och en bättre samverkan, samt att intresset för kunskap om psykisk ohälsa har ökat.
Uppdraget har redovisats i rapporter i början av juli och åter i slutet av oktober.
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.
