Pensionering försämrar inte kognitiv funktion

Föreställningen att människor får sämre kognitiva förmågor när de går i pension har visat sig vara felaktig. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Linn Zulka vid Göteborgs universitet har i sin avhandling undersökt om övergången till pension påverkar de kognitiva förmågorna. 

Det finns till exempel en föreställning om så kallad mental pensionering, det vill säga att människor inte stimulerar hjärnan kognitivt lika mycket när de går i pension och därmed upplever en minskad kognitiv förmåga, förklarar Linn Zulka i ett pressmeddelande. 

Men avhandlingens resultat visar att det inte finns några stora belägg för den idén. I stället verkar själva pensioneringen inte ha någon effekt kognitionen, utan det är snarare andra psykologiska och livsstilsfaktorer som påverkar.

Linn Zulka fann i en studie att pensionering faktiskt hade en positiv effekt på den kognitiva förmågan hos personer som lämnade fysiskt krävande arbeten. Förmodligen på grund av ett ökat engagemang för kognitivt stimulerande fritidsaktiviteter. 

– Dessutom visar våra resultat att yrkesbakgrund och förändringar i fritidsengagemang såväl som andra faktorer under pensionsövergången är viktiga att tänka på när man studerar kognitivt åldrande och pensionering, säger Linn Zulka.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Linn Zulka (2021). On retirement and cognitive aging from a life-span perspective. Göteborgs universitet.

Delstudier

I. Linn Zulka m fl (2019). Impact of retirement on cognitive function: A literature review. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

II. Linn Zulka m fl (2021). Effects of work demand and changes in leisure activity on post-retirement memory. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

III. Linn Zulka m fl (2021). Personality and reasoning ability during retirement age: Report from a Swedish population-based longitudinal study. Publicerad i Journal of research in personality.

IV. Linn Zulka m fl (2021). The role of young adulthood intelligence and contact with friends in life satisfaction during the retirement transition. Manuskript.

Relaterat

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.

Hemtjänstkvalitet viktigt mot ensamhet

För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.

Fler nyheter

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

Stor undersökning om anhörigvård

Många äldre som är i behov av vård bor hemma och får en stor del av sin omsorg från familj, vänner eller grannar. Nu startar en nationell undersökning riktad till närstående 55+ som ger omsorg till en anhörig. Enkäten ska…

Topp 3 bland seniorer: promenera, cykla eller träna framför tv:n

När seniorer i Karlstad motionerar är det dessa tre aktiviteter som toppar. Det visar en kartläggning av den fysiska aktiviteten och hälsostatusen hos de som är 65 år eller äldre i Karlstad kommun.