Pensionering försämrar inte kognitiv funktion

Föreställningen att människor får sämre kognitiva förmågor när de går i pension har visat sig vara felaktig. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Doktoranden Linn Zulka vid Göteborgs universitet har i sin avhandling undersökt om övergången till pension påverkar de kognitiva förmågorna. 

Det finns till exempel en föreställning om så kallad mental pensionering, det vill säga att människor inte stimulerar hjärnan kognitivt lika mycket när de går i pension och därmed upplever en minskad kognitiv förmåga, förklarar Linn Zulka i ett pressmeddelande. 

Men avhandlingens resultat visar att det inte finns några stora belägg för den idén. I stället verkar själva pensioneringen inte ha någon effekt kognitionen, utan det är snarare andra psykologiska och livsstilsfaktorer som påverkar.

Linn Zulka fann i en studie att pensionering faktiskt hade en positiv effekt på den kognitiva förmågan hos personer som lämnade fysiskt krävande arbeten. Förmodligen på grund av ett ökat engagemang för kognitivt stimulerande fritidsaktiviteter. 

– Dessutom visar våra resultat att yrkesbakgrund och förändringar i fritidsengagemang såväl som andra faktorer under pensionsövergången är viktiga att tänka på när man studerar kognitivt åldrande och pensionering, säger Linn Zulka.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Linn Zulka (2021). On retirement and cognitive aging from a life-span perspective. Göteborgs universitet.

Delstudier

I. Linn Zulka m fl (2019). Impact of retirement on cognitive function: A literature review. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

II. Linn Zulka m fl (2021). Effects of work demand and changes in leisure activity on post-retirement memory. Publicerad i GeroPsych: The journal of gerontopsychology and geriatric psychiatry. (Inloggning krävs.)

III. Linn Zulka m fl (2021). Personality and reasoning ability during retirement age: Report from a Swedish population-based longitudinal study. Publicerad i Journal of research in personality.

IV. Linn Zulka m fl (2021). The role of young adulthood intelligence and contact with friends in life satisfaction during the retirement transition. Manuskript.

Relaterat

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet är både att sprida forskningsresultat och väcka intresse för forskning.

Fler nyheter

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.