Sara Erlandsson och Petra Ulmanen berättar om rapporten på SNS pressträff. Foto: Lotta Segelberg

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.

Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) nya rapport Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter bygger på intervjuer med omsorgspersonal, sjuksköterskor och enhetschefer på fyra äldreboenden i Stockholms län som har fått berätta om hur de upplevde de två första åren under coronapandemin.

– Rädslan var starkast i början av pandemin under våren 2020. Man var rädd för att föra smittan vidare, både till de boende och till egna familjen, säger Sara Erlandsson som är lektor i socialt arbete på Stockholms universitet och en av författarna till rapporten.

De intervjuade vittnar om en tid av ständig av oro, särskilt under den första våren 2020, då de själva var oroliga för att bli smittade eller föra smittan vidare. Det fanns stora brister i hur rutinerna för hur hygienen skulle hanteras. Det visade sig att många inte ens hade kunskap om de basala hygienrutinerna och att lokalerna inte heller var anpassade för att klara av de nya kraven.

De utbildningsmaterial med nya rutiner som togs fram var ofta för svåra för personalen att förstå, då de inte hade tillräcklig kompetens eller inte förstod språket tillräckligt bra. De fick utökade arbetsuppgifter till följd av restriktioner vid anhörigas besök och visir och munskydd gjorde det svårt att kommunicera.

– Det var som en skräckfilm eftersom det skedde så snabbt och oväntat, beskriver en av de intervjuade. En annan vågade inte sova tillsammans med sitt barn av rädsla för att smitta sitt barn, berättar Petra Ulmanen också hon lektor i socialt arbete på Stockholms universitet och en annan av rapportens författare.

Personalen berättar också om att det var dålig tillgång till sjukvård för de boende eftersom läkarna bara fick kontaktas per telefon och sjuksköterskorna räckte inte till. Detta ledde till att övrig omvårdnadspersonal fick fatta egna beslut utan att ha rätt kunskaper.

Författarna bakom rapporten menar att de viktigaste lärdomarna inför framtiden inte bara är att den medicinska kompetensen hos personalen behöver öka. De behöver få hjälp med krisstöd och att hantera sociala aspekter.

– Det är lika viktigt med social kompetens som medicinsk kompetens. Det är ett svårt dilemma att ställas inför att inte få bemöta någon annans behov av närhet. I en intervju berättade omsorgspersonal om hur hårt det var att förbjuda de boende att krama om sina anhöriga som inte alltid förstod och blev både arga och ledsna, säger Petra Ulmanen.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje

Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje som medverkade under SNS pressträff höll med om mycket som framkommit i rapporten och menade att den är ett viktigt bidrag för att förstå hur vi ska agera i framtiden. Hon uppskattade att rapporten knyter an till det känslomässiga och sociala samt att den tar upp krisstödet.

– Det viktigaste blir att stärka den medicinska kompetensen och att vi måste blir bättre på att samarbeta och sprida de goda exemplen, menade hon.

Mats Melin, tidigare ordförande för Coronakommissionen deltog också i pressträffen. Han menade att en lärdom inför en eventuell ny pandemi blir att sätta in tidigare åtgärder för äldreomsorgen. Bristerna under covid-19-pandemin berodde bland annat på att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten saknade kunskap om äldreomsorgens bristande beredskap och dess behov och utmaningar enligt honom.

Läs rapporten

Sara Erlandsson, Petra Ulmanen och Sara Wittzell (2023). Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter. SNS.

Relaterat

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått…

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har…

Anhörigvårdare över 55 år: insikter från nationell undersökning

Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den…

Fler nyheter

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre…

Arbetets mening för äldre sjuksköterskor och vårdbiträden

I intervjuer med forskare vid Stockholms universitet har sjuksköterskor och vårdbiträden nära och efter pensionen berättat om vad som skapar mening i deras…

Uppskattad modell för hemsjukvård

När läkare gör hembesök hos äldre personer med stora vårdbehov får patienterna mer kontroll över den egna vården och samarbetet mellan olika vårdgrupper…