Xuezhi Zeng, Halldór Stefán Laxdal Báruson och Alexander Sundvall (2023). Walking step monitoring with a millimeter-wave radar in real-life environment for disease and fall prevention for the elderly. Sensors.
Radar förutspår kognitiv sjukdom och fall
Det låter som science fiction, att med hjälp av en sensor kunna upptäcka förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom. Men forskare på Chalmers tekniska högskola har just utvecklat en sådan metod.
Xuezhi Zeng. Foto: Malin Arnesson/Chalmers
Med hjälp av en radarsensor har Chalmersforskare kunnat avläsa människors rörelsemönster och sedan koppla det till risk för kognitiv sjukdom och risk för fallolyckor. Det ger stora möjligheter till att sätta in förebyggande åtgärder i framtiden.
− Det är variationen i stegtid som är nyckeln. En frisk person har normalt en regelbunden gång. Men en person med risk för fallolyckor har ofta en stor variation i stegtid. Till exempel kan första steget ta en sekund medan det andra kan ta två sekunder, säger Xuezhi Zeng, forskare inom biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Forskningen utgår från en sensor som redan i dag går att köpa i handeln, vilket gör att den ska gå att tillämpa snabbare än om man skulle behöva starta en egen produktion. En annan stor fördel är att sensorn inte filmar när den samlar in sina data, något som gör att den inte på samma sätt inkräktar på privatlivet.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…
