Caroline Lager, Debora Rizzuto, Joan Ars, Anne-Marie Boström, Amaia Calderón-Larrañaga och Anna-Karin Welmer (2025). Associations between device-measured physical activity patterns and 8-year incidence of cardiovascular events in well-functioning older adults: Variations by age. Publicerad i European journal of preventitive cardiology.
Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt- och kärlhälsan
Vi vet att fysisk aktivitet är bra för hjärtat, men spelar det roll hur vi rör på oss? Det korta svaret är: ja, enligt forskning från Karolinska institutet och Vall d’Hebron institute of research i Spanien.
Forskarna har följt 423 äldre personer med god funktionsförmåga under åtta år för att undersöka hur olika rörelsemönster påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. De har också varit intresserade av att se om effekterna skiljer sig mellan åldersgrupper.
Resultatet visar att risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom minskade med tio procent för varje tio extra tillfälle man utförde måttlig-högintensiv aktivitet per dag.
För de allra äldsta visade det sig att även fler tillfällen av lätt fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Vi vet att strukturerad träning ger tydliga hälsofördelar, men många äldre möter hinder som trötthet, nedsatt rörlighet eller kroniska sjukdomar. Att integrera rörelse i vardagens rutiner kan därför vara ett mer realistiskt och inkluderande alternativ. Våra resultat ger nya insikter om hur regelbunden vardagsaktivitet kan främja ett hälsosamt åldrande och ligga till grund för mer individanpassade folkhälsoråd till äldre, säger Anna-Karin Welmer, forskare vid Aging research center på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Nu planerar forskarna att fortsätta undersöka hur fysiska aktivitetsmönster påverkar hälsan hos äldre personer.
Dessutom kommer de att genomföra intervjuer med äldre för att undersöka deras uppfattningar om faktorer som påverkar fysisk aktivitet och stillasittande i vardagen.
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…