Caroline Lager, Debora Rizzuto, Joan Ars, Anne-Marie Boström, Amaia Calderón-Larrañaga och Anna-Karin Welmer (2025). Associations between device-measured physical activity patterns and 8-year incidence of cardiovascular events in well-functioning older adults: Variations by age. Publicerad i European journal of preventitive cardiology.
Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt- och kärlhälsan
Vi vet att fysisk aktivitet är bra för hjärtat, men spelar det roll hur vi rör på oss? Det korta svaret är: ja, enligt forskning från Karolinska institutet och Vall d’Hebron institute of research i Spanien.
Forskarna har följt 423 äldre personer med god funktionsförmåga under åtta år för att undersöka hur olika rörelsemönster påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. De har också varit intresserade av att se om effekterna skiljer sig mellan åldersgrupper.
Resultatet visar att risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom minskade med tio procent för varje tio extra tillfälle man utförde måttlig-högintensiv aktivitet per dag.
För de allra äldsta visade det sig att även fler tillfällen av lätt fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Vi vet att strukturerad träning ger tydliga hälsofördelar, men många äldre möter hinder som trötthet, nedsatt rörlighet eller kroniska sjukdomar. Att integrera rörelse i vardagens rutiner kan därför vara ett mer realistiskt och inkluderande alternativ. Våra resultat ger nya insikter om hur regelbunden vardagsaktivitet kan främja ett hälsosamt åldrande och ligga till grund för mer individanpassade folkhälsoråd till äldre, säger Anna-Karin Welmer, forskare vid Aging research center på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Nu planerar forskarna att fortsätta undersöka hur fysiska aktivitetsmönster påverkar hälsan hos äldre personer.
Dessutom kommer de att genomföra intervjuer med äldre för att undersöka deras uppfattningar om faktorer som påverkar fysisk aktivitet och stillasittande i vardagen.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…