Sjukdomar kan påverka körförmågan på många olika sätt. Marie Skyving har nyligen i sin avhandling bland annat undersökt vilka sjukdomar äldre bilförare hade vid trafikolyckor.
I nästan hälften av olyckorna med dödlig utgång hade den äldre bilföraren utfört felaktiga manövrer eller betett sig oväntat, exempelvis glidit över på en annan vägbana eller kört in i hinder. Den näst vanligaste orsaken till olyckorna var plötsliga insjuknanden, exempelvis hjärtattack eller stroke.
Marie Skyving. Foto: Martin Stenmark
En studie med personer 65 år och äldre visade att hjärt-kärlsjukdomar var det vanligaste tillståndet bland äldre bilförare som var involverade i olyckor med personskada. Samtidigt ökade risken för olycka enbart med fem procent jämfört med de som inte hade hjärt-kärlsjukdom.
När de olika hjärt-kärlsjukdomarna studerades separat visade en annan studie med personer 50 år och äldre att framför allt hjärtsvikt och kärlkramp hade ett samband med ökad risk för krockar, jämfört med andra hjärt-kärlsjukdomar.
– Dessa sjukdomar är en riskfaktor som är svår att mäta i årliga statistikuppföljningar, jämfört med att till exempel köra onykter körning eller avsaknad av bilbälte som polisen och sjukvården rapporterar in i dag, säger Marie Skyving.
Men hon vill vara tydlig med att hög ålder i sig inte gör en till en sämre förare och att många äldre personer anpassar sig genom att undvika att köra i mindre gynnande situationer.
De sjukdomar som hade starkast koppling till trafikolyckor i den första studien är inte åldersrelaterade, till exempel substansbruksdiagnoser, psykisk ohälsa och epilepsi.
– Ett undantag är dock diabetes. Diabetes låg på tredje plats med psykiska sjukdomar i odds för att vara inblandad i en olycka, jämfört om man inte hade diagnosen. Och eftersom förekomsten av diabetes ökar i befolkningen och blir vanligare ju äldre vi blir, desto mer blir den ett potentiellt folkhälsoproblem även för trafikskador, säger Marie Skyving.
Hon vill dock att man tolkar resultaten försiktigt eftersom avhandlingens studier inte har kontrollerat för för körsträckan, det vill säga hur länge man har varit utsatt för risken att drabbas av en olycka.
Men Marie Skyving hoppas att hennes studier bidrar med ökad medvetenhet om att sjukdomar och läkemedel är något som kan göra att man är olämplig som förare.
– Vi som kör bil måste vara ödmjuka inför detta faktum. Körkortet är till låns så länge vi är lämpliga. Och läkare behöver våga fråga sin patient om de kör bil när sådana tillstånd konstateras eller när läkemedel förskrivs, även om det kan upplevas knepigt. Det är inte bara för den enskildes skull, utan för alla som rör sig i trafiken. En medicinskt olämplig förare är inte en risk bara för sig själv, utan för alla som rör sig i trafiken.
MAI ENGSTRÖM
