Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson tackar dem som har donerat pengar och fortsätter möjliggöra arbetet med att forska om alzheimer och andra demenssjukdomar. Foto: Stefan Zimmerman
Rekordstort belopp till alzheimerforskning
Inför 2021 delar Alzheimerfonden ut ett rekordstort miljonbelopp till forskning inom området. – Det gör oss till en av de absolut viktigaste finansiärerna till alzheimerforskningen, säger generalsekreteraren Liselotte Jansson.
Nyligen stod det klart att Alzheimerfonden delar ut 42 miljoner kronor till 46 svenska forskare och forskningsprojekt som bidrar med ökad kunskap om alzheimer och andra demenssjukdomar. Årets summa är den största som stiftelsen någonsin delar ut. Förra årets summa låg på 25 miljoner kronor.
I en nyhet på Alzheimerfondens webbsida tackar Liselotte Jansson alla företag och privatpersoner som har bidragit med donationer under året.
”2020 har varit ett utmanade år på många sätt. Coronaepidemin har skördat många liv och flertalet av de som har avlidit på våra boenden har varit drabbade av någon form av kognitiv svikt, exempelvis Alzheimers sjukdom”, skriver Liselotte Jansson och fortsätter:
”Trots detta utmanande år har vi idogt kämpat för att samla in så mycket pengar som möjligt till detta viktiga forskningsfält och det är med stor glädje och stolthet jag kan berätta att det arbetet har burit frukt!”.
Några av de forskare vars anslag har beviljats är Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, Lars Lannfelt som är professor i geriatrik vid Uppsala universitet och Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.
En lista på samtliga godkända anslag hittar du på Alzheimerfondens webbsida.
Nyfiken på vad Oskar Hansson och Lars Lannfelt gör? Läs då våra intervjuer med dem!
Ett sjukdomsfall och en lösning
På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…
Arktisk revansch?
Om tre år får vi svaret på om Lars Lannfelts immunterapi riktad mot Alzheimers sjukdom infriar de högt ställda förväntningarna.
Relaterat
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Fler nyheter
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
