Ett sjukdomsfall och en lösning
På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…
Nyligen stod det klart att Alzheimerfonden delar ut 42 miljoner kronor till 46 svenska forskare och forskningsprojekt som bidrar med ökad kunskap om alzheimer och andra demenssjukdomar. Årets summa är den största som stiftelsen någonsin delar ut. Förra årets summa låg på 25 miljoner kronor.
I en nyhet på Alzheimerfondens webbsida tackar Liselotte Jansson alla företag och privatpersoner som har bidragit med donationer under året.
”2020 har varit ett utmanade år på många sätt. Coronaepidemin har skördat många liv och flertalet av de som har avlidit på våra boenden har varit drabbade av någon form av kognitiv svikt, exempelvis Alzheimers sjukdom”, skriver Liselotte Jansson och fortsätter:
”Trots detta utmanande år har vi idogt kämpat för att samla in så mycket pengar som möjligt till detta viktiga forskningsfält och det är med stor glädje och stolthet jag kan berätta att det arbetet har burit frukt!”.
Några av de forskare vars anslag har beviljats är Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, Lars Lannfelt som är professor i geriatrik vid Uppsala universitet och Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.
En lista på samtliga godkända anslag hittar du på Alzheimerfondens webbsida.
Nyfiken på vad Oskar Hansson och Lars Lannfelt gör? Läs då våra intervjuer med dem!
På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…
Om tre år får vi svaret på om Lars Lannfelts immunterapi riktad mot Alzheimers sjukdom infriar de högt ställda förväntningarna.
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…