Ett sjukdomsfall och en lösning
På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…
Nyligen stod det klart att Alzheimerfonden delar ut 42 miljoner kronor till 46 svenska forskare och forskningsprojekt som bidrar med ökad kunskap om alzheimer och andra demenssjukdomar. Årets summa är den största som stiftelsen någonsin delar ut. Förra årets summa låg på 25 miljoner kronor.
I en nyhet på Alzheimerfondens webbsida tackar Liselotte Jansson alla företag och privatpersoner som har bidragit med donationer under året.
”2020 har varit ett utmanade år på många sätt. Coronaepidemin har skördat många liv och flertalet av de som har avlidit på våra boenden har varit drabbade av någon form av kognitiv svikt, exempelvis Alzheimers sjukdom”, skriver Liselotte Jansson och fortsätter:
”Trots detta utmanande år har vi idogt kämpat för att samla in så mycket pengar som möjligt till detta viktiga forskningsfält och det är med stor glädje och stolthet jag kan berätta att det arbetet har burit frukt!”.
Några av de forskare vars anslag har beviljats är Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, Lars Lannfelt som är professor i geriatrik vid Uppsala universitet och Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.
En lista på samtliga godkända anslag hittar du på Alzheimerfondens webbsida.
Nyfiken på vad Oskar Hansson och Lars Lannfelt gör? Läs då våra intervjuer med dem!
På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…
Om tre år får vi svaret på om Lars Lannfelts immunterapi riktad mot Alzheimers sjukdom infriar de högt ställda förväntningarna.
Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en digital kärna. Det…
Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.
Det finns många skäl att behandla högt blodtryck. Enligt en nypublicerad studie kan det även ger en ökad risk för demenssjukdom.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…