Ett sjukdomsfall och en lösning
På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett…
Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson tackar dem som har donerat pengar och fortsätter möjliggöra arbetet med att forska om alzheimer och andra demenssjukdomar. Foto: Stefan Zimmerman
Rekordstort belopp till alzheimerforskning
Inför 2021 delar Alzheimerfonden ut ett rekordstort miljonbelopp till forskning inom området. – Det gör oss till en av de absolut viktigaste finansiärerna till alzheimerforskningen, säger generalsekreteraren Liselotte Jansson.
Nyligen stod det klart att Alzheimerfonden delar ut 42 miljoner kronor till 46 svenska forskare och forskningsprojekt som bidrar med ökad kunskap om alzheimer och andra demenssjukdomar. Årets summa är den största som stiftelsen någonsin delar ut. Förra årets summa låg på 25 miljoner kronor.
I en nyhet på Alzheimerfondens webbsida tackar Liselotte Jansson alla företag och privatpersoner som har bidragit med donationer under året.
”2020 har varit ett utmanade år på många sätt. Coronaepidemin har skördat många liv och flertalet av de som har avlidit på våra boenden har varit drabbade av någon form av kognitiv svikt, exempelvis Alzheimers sjukdom”, skriver Liselotte Jansson och fortsätter:
”Trots detta utmanande år har vi idogt kämpat för att samla in så mycket pengar som möjligt till detta viktiga forskningsfält och det är med stor glädje och stolthet jag kan berätta att det arbetet har burit frukt!”.
Några av de forskare vars anslag har beviljats är Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, Lars Lannfelt som är professor i geriatrik vid Uppsala universitet och Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet.
En lista på samtliga godkända anslag hittar du på Alzheimerfondens webbsida.
Nyfiken på vad Oskar Hansson och Lars Lannfelt gör? Läs då våra intervjuer med dem!
Arktisk revansch?
Om tre år får vi svaret på om Lars Lannfelts immunterapi riktad mot Alzheimers sjukdom infriar de högt ställda förväntningarna.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan…
