Johannes Hagen, Lisa Laun, Charlotte Lucke och Mårten Palme (2025). The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades. Publicerad i Proceedings of the national academy of sciences, Pnas.
Rika lever över tio år längre än fattiga
En grupp svenska forskare har undersökt kopplingen mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021. Resultaten visar att gapet i förväntad livslängd har ökat kraftigt.
Bland män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst ökat från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan 11 år på 2010-talet. För kvinnor har gapet ökat från 3,8 till 8,6 år under samma period.
– Under de senaste decennierna har visserligen både inkomst- och hälsoojämlikheten ökat parallellt, men den stora utjämningen av inkomstfördelningen från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet sammanföll med en fortsatt ökning av ojämlikheter i hälsan, säger Johannes Hagen, forskare vid Jönköping university, i ett pressmeddelande.
Han påpekar också att välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnande de med lägre inkomster, kan kopplas till ökad hälsoojämlikhet.
Studien faller inte helt i linje med den så kallade absoluta inkomsthypotesen, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa. I stället verkar det som att livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation är mer avgörande faktorer.
– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad skulle kunna förvänta sig baserat på genomsnittliga skillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau.
Tidigare studier har exempelvis visat att de med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än de med låg inkomst. Med tiden har denna skillnad minskat och i dag är rökning vanligare bland dem med lägre inkomster.
– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, forskare vid Stockholms universitet.
Relaterat
Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…
Lena är expert på ensamhet
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…
Fler nyheter
De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…