Äldre man dricker ett glas vin
Foto: Pixabay

Riskfyllda alkoholvanor vanligt bland äldre

Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.

Forskare vid Umeå universitet har undersökt alkoholkonsumtionen hos 12 000 personer i åldrarna 65–90 år. I en ny studie har de studerat två typer av dryckesmönster.

Den första är så kallad riskkonsumtion, vilket innebär regelbunden alkoholkonsumtion som kan skada hälsan. Det andra dryckesmönstret kallas för intensivkonsumtion, eller binge drinking som det heter på engelska, där en person dricker en stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle.

– Riskfylld alkoholkonsumtion är vanligt även bland de allra äldsta, inklusive personer som är 80 år och äldre. Att få med deras erfarenheter i forskningen är viktigt i sig, säger Wossenseged Birhane Jemberie, biträdande universitetslektor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Studiens resultat visar tydliga skillnader mellan regioner, kön och ålder. Alkoholkonsumtion verkar också vara kopplat till personlig hälsa, socialt liv och emotionellt välbefinnande.

I Västerbotten drack till exempel nästan 40 procent av männen i åldrarna 65–75 år på en riskfylld nivå. För män som var 85–90 år låg siffran på 20 procent. De med högre BMI, som tog färre mediciner och hade större självständighet i vardagen drack mer, jämfört med andra äldre män.

Äldre kvinnor drack generellt mindre, men de med högre utbildning eller inkomst, depressiva symptom och som hade förlorat familjemedlemmar var mer benägna att dricka på risknivå.

Forskarna såg också att många äldre med hjärt-kärlsjukdomar fortfarande drack på höga nivåer, trots att de generellt avråds från alkohol.

– För vissa representerar alkohol självbestämmande, för andra är det ett sätt att främja social samhörighet och engagemang. När vi kommunicerar risker måste vi också förstå de psykosociala orsakerna till drickandet, säger Wossenseged Birhane Jemberie och fortsätter:

– Jag tror därför att allt förebyggande arbete om riskkommunikation bör utgå från de faktorer som äldre själva ser som viktiga för sin livskvalitet.

Fakta
Studien

Studien använde data från 12 000 äldre personer i norra Sverige och västra Finland. Data kom från databasen GERDA, Gerontological regional database. 

Eftersom studien är en så kallad tvärsnittsstudie, det vill säga att forskarna samlar in information vid ett enda tillfälle för att få en ögonblicksbild av situationen, planerar forskarna att fortsätta undersöka sambanden för att förstå utvecklingen över tid.

Läs studien

Wossenseged Birhane Jemberie, Johan Niklasson, Knut Lönnroth och Erika Boman (2025). Prevalence and gender-specific correlates of hazardous and binge drinking among Swedish and Finnish older adults. Publicerad i Alcohol, clinical and experimental research.

Relaterat

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.