Äldre man dricker ett glas vin
Foto: Pixabay

Riskfyllda alkoholvanor vanligt bland äldre

Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.

Forskare vid Umeå universitet har undersökt alkoholkonsumtionen hos 12 000 personer i åldrarna 65–90 år. I en ny studie har de studerat två typer av dryckesmönster.

Den första är så kallad riskkonsumtion, vilket innebär regelbunden alkoholkonsumtion som kan skada hälsan. Det andra dryckesmönstret kallas för intensivkonsumtion, eller binge drinking som det heter på engelska, där en person dricker en stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle.

– Riskfylld alkoholkonsumtion är vanligt även bland de allra äldsta, inklusive personer som är 80 år och äldre. Att få med deras erfarenheter i forskningen är viktigt i sig, säger Wossenseged Birhane Jemberie, biträdande universitetslektor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Studiens resultat visar tydliga skillnader mellan regioner, kön och ålder. Alkoholkonsumtion verkar också vara kopplat till personlig hälsa, socialt liv och emotionellt välbefinnande.

I Västerbotten drack till exempel nästan 40 procent av männen i åldrarna 65–75 år på en riskfylld nivå. För män som var 85–90 år låg siffran på 20 procent. De med högre BMI, som tog färre mediciner och hade större självständighet i vardagen drack mer, jämfört med andra äldre män.

Äldre kvinnor drack generellt mindre, men de med högre utbildning eller inkomst, depressiva symptom och som hade förlorat familjemedlemmar var mer benägna att dricka på risknivå.

Forskarna såg också att många äldre med hjärt-kärlsjukdomar fortfarande drack på höga nivåer, trots att de generellt avråds från alkohol.

– För vissa representerar alkohol självbestämmande, för andra är det ett sätt att främja social samhörighet och engagemang. När vi kommunicerar risker måste vi också förstå de psykosociala orsakerna till drickandet, säger Wossenseged Birhane Jemberie och fortsätter:

– Jag tror därför att allt förebyggande arbete om riskkommunikation bör utgå från de faktorer som äldre själva ser som viktiga för sin livskvalitet.

Fakta
Studien

Studien använde data från 12 000 äldre personer i norra Sverige och västra Finland. Data kom från databasen GERDA, Gerontological regional database. 

Eftersom studien är en så kallad tvärsnittsstudie, det vill säga att forskarna samlar in information vid ett enda tillfälle för att få en ögonblicksbild av situationen, planerar forskarna att fortsätta undersöka sambanden för att förstå utvecklingen över tid.

Läs studien

Wossenseged Birhane Jemberie, Johan Niklasson, Knut Lönnroth och Erika Boman (2025). Prevalence and gender-specific correlates of hazardous and binge drinking among Swedish and Finnish older adults. Publicerad i Alcohol, clinical and experimental research.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…