Lennart Magnusson, Eva Sennemark, Björn Ekman, Pauline Johansson och Elizabeth Hanson (2021). Konsekvenser av covid‐19‐pandemin för anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till en närstående. Nka 2021:1 Rapport. Nationellt kompetenscenter anhöriga.
Så drabbar pandemin anhöriga
Med finansiering från Socialdepartementet har Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, undersökt hur covid-19-pandemin har påverkat anhöriga. Och resultatet, som nu publiceras i en rapport, visar att anhöriga påverkats på flera sätt.
– Kartläggningen visar att anhöriga har gjort mer omfattande omsorgsinsatser än tidigare. Det verkar vara en konsekvens av att aktiviteter för den närstående har ställts in och för att det finns en rädsla för att bli smittad. Rädslan har lett till att en del avstått hjälp i form av till exempel hemtjänst och i vissa fall särskilda boenden, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, i en kommentar på Nka:s hemsida.
Den ökade belastningen har lett till att anhöriga drabbats av sämre hälsa och ökad social isolering. Dessutom har stödet till anhörigvårdare minskat och i vissa fall till och med ställts in.
– Vi ser att anhörigstödet på många håll har anpassats och utvecklats och att kommuner har ställt om. Personalen har jobbat aktivt med att försöka nå ut till anhöriga, men det har varit svårt att nå framför allt nyblivna anhöriga. Det kan bero på att de vanliga mötesplatserna för information är stängda, att anhöriga inte vet var de ska vända sig eller att de inte tror eller vet att det finns stöd att få, säger Lennart Magnusson.
Det digitala stödet har däremot utvecklats, till exempel tillgången till digitala plattformar och stödet från it-avdelningarna i landets kommuner.
I rapporten ger Nka också förslag på åtgärder som kan förstärka stödet till anhöriga under en kris. På kort sikt vill man se riktlinjer för säkrat stöd även i kristider, ökad digital kompetens och bättre anpassad information, som kan nå fler. I ett längre perspektiv behövs ett starkare anhörigperspektiv, en utvecklad lagstiftning, bättre beredskapsplanering, bättre utbildning och fördjupad forskning och utveckling.
Relaterat
Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling…
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…
En mormors reflektioner
Vad innebär det att vara mor- och farförälder och hur kan relationen till ens barnbarn se ut? Det reflekterar Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa…
Fler nyheter
Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den…
Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende
Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar…
Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar…