Lennart Magnusson, Eva Sennemark, Björn Ekman, Pauline Johansson och Elizabeth Hanson (2021). Konsekvenser av covid‐19‐pandemin för anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till en närstående. Nka 2021:1 Rapport. Nationellt kompetenscenter anhöriga.

Så drabbar pandemin anhöriga
Med finansiering från Socialdepartementet har Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, undersökt hur covid-19-pandemin har påverkat anhöriga. Och resultatet, som nu publiceras i en rapport, visar att anhöriga påverkats på flera sätt.
– Kartläggningen visar att anhöriga har gjort mer omfattande omsorgsinsatser än tidigare. Det verkar vara en konsekvens av att aktiviteter för den närstående har ställts in och för att det finns en rädsla för att bli smittad. Rädslan har lett till att en del avstått hjälp i form av till exempel hemtjänst och i vissa fall särskilda boenden, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, i en kommentar på Nka:s hemsida.
Den ökade belastningen har lett till att anhöriga drabbats av sämre hälsa och ökad social isolering. Dessutom har stödet till anhörigvårdare minskat och i vissa fall till och med ställts in.
– Vi ser att anhörigstödet på många håll har anpassats och utvecklats och att kommuner har ställt om. Personalen har jobbat aktivt med att försöka nå ut till anhöriga, men det har varit svårt att nå framför allt nyblivna anhöriga. Det kan bero på att de vanliga mötesplatserna för information är stängda, att anhöriga inte vet var de ska vända sig eller att de inte tror eller vet att det finns stöd att få, säger Lennart Magnusson.
Det digitala stödet har däremot utvecklats, till exempel tillgången till digitala plattformar och stödet från it-avdelningarna i landets kommuner.
I rapporten ger Nka också förslag på åtgärder som kan förstärka stödet till anhöriga under en kris. På kort sikt vill man se riktlinjer för säkrat stöd även i kristider, ökad digital kompetens och bättre anpassad information, som kan nå fler. I ett längre perspektiv behövs ett starkare anhörigperspektiv, en utvecklad lagstiftning, bättre beredskapsplanering, bättre utbildning och fördjupad forskning och utveckling.
Relaterat

Stor undersökning om anhörigvård
Många äldre som är i behov av vård bor hemma och får en stor del av sin omsorg från familj, vänner eller grannar.…

Vem hjälper en gammal utan familj?
Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt…

Min bror och jag
Hur är det att ha ett syskon med nedsatt hörsel? Med anledning av temat för senaste numret av tidningen är hörselnedsättning funderar Lotta…
Fler nyheter
Så ska en app förbättra vården för personer med demens
De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att…

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att…

Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på…