Så kan järnnivån påverka hjärnan

Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska institutet att en ansamling av ämnet kan bidra till att minnet försämras.

Järn är det vanligast förekommande ämnet i hjärncellerna, och är viktigt för hjärnans funktion och utveckling. Men med åldern bildas i stället ansamlingar av ämnet som kan skada både hjärnans funktion och struktur. 

Jonatan Gustavsson har i sin avhandling undersökt hur ansamlingen av järn i hjärnan vid normalt åldrande är kopplat till åldersrelaterad förändring i organets struktur och funktion. Och det finns några intressanta fynd.

– För det första visade vi att järn ackumulerar i flera regioner i hjärnan, bland annat i det som kallas mitthjärnan, neocortex och hjärnbarken. Vi upptäckte också att dopaminsystemet bidrar till den åldersrelaterade järnansamlingen, vilket kan förklara varför arbetsminnet försämras med åldern, säger han i en intervju på Karolinska institutets webbsida. 

Jonatan Gustavsson påpekar att avhandlingens resultat visar att järnnivån i kroppen och hjärnan till viss del kan påverkas av externa faktorer, som livsstil. 

– Våra fynd är relevanta för att förstå sätt att minska bördan av en överbelastning av järn i många välkända och utbredda sjukdomar. Resultaten kan bidra till utvecklingen av framtida riktade interventioner för neurodegenerativa sjukdomar. 

Fakta.
Läs avhandlingen

Jonatan Gustavsson (2024). Determinants of age-related brain iron accumulation and links to neurocognitive functions. Doktorsavhandling. Karolinska institutet. 

Delstudier

I. J Gustavsson, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka och G Kalpouzos (2022). Contributions of the catechol-o-methyltransferase val158met polymorphism to changes in brain iron across adulthood and their relationships to working memory. Publicerad i Frontiers in human neuroscience.

II. J Gustavsson, J Johansson, F Falahati, M Andersson, G Papenberg, B Avelar-Pereira m fl (2023). The irondopamine D1 coupling modulates neural signatures of working memory across adulthood. Publicerad i Neuroimage.

III. J Gustavsson, F Falahati, R Sitnikov, A Manzouri, G Papenberg, A Salami m fl [Manuskript]. Influences of brain iron and glutamate on changes in brain activity during working memory in aging.

IV. J Gustavsson, Z Ištvánfyová, G Papenberg, F Falahati, E J Laukka, J Lehtisalo m fl [Inskickat manuskript]. Lifestyle, biological and genetic determinants of brain iron accumulation across adulthood.

Relaterat

Hand som håller i två blodprover

Blodprov kan förutspå stroke

Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.

Så kan en app ge stöd efter prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid efter operation.

Dialog ger bättre vård i hemmet

Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen i hemmet och relationen till sjuksköterskor blir avgörande för välmåendet.

Fler nyheter

Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes

Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att göra sig av med ett protein som orsakar sjukdomen. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

Två äldre kvinnor går tillsammans på en grusgångväg vid flera faluröda hus, Färgaregården i Norrköping.

Ny uppsökande strategi för att nå ensamma i Norrköping

Med projektet Limpan ville Norrköpings kommun bryta isoleringen hos ensamma äldre personer. Nu publicerar FoU Centrum en rapport som beskriver och utvärderar den lyckade metoden.

Enbart vardaglig aktivitet skyddar inte mot stroke

Den fysiska aktiviteten vi får till vardags, till exempel i arbetet eller när vi gör hushållssysslor, verkar inte räcka för att skydda mot stroke. Däremot ger motion under fritiden och aktiv transport positiv effekt.