Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
I dag har kvinnor i genomsnitt 22 procent lägre pensioner än män. Nu har Pensionsmyndigheten i en ny rapport undersökt hur olika åtgärder kan bidra till att skillnaden jämnas ut.
Några exempel på åtgärder som rapporten tar upp är efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att dela inkomstpensionsrätt och låta sambor med barn överföra premiepensionsrätt. Rapportförfattarna har också sett över hur avgiften vid överföring av premiepensionsrätt skulle kunna se ut.
Resultaten visar att den mest lämpliga åtgärden att utreda vidare är möjligheten att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen. Det ger en relativt snabb effekt på kvinnors pensioner, utan att belasta statens budget, och utan att göra avsteg från livsinkomstprincipen, framgår det i rapporten.
– Den ekonomiska standarden faller ofta om en inkomst försvinner i ett parhushåll och efterlevandeskyddet skulle kunna mildra inkomstbortfallet. I dag finns det endast möjlighet att välja efterlevandeskydd för premiepensionen, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten beror de ojämställda pensionerna på ojämställda inkomster mellan kvinnor och män under de år som man arbetar. Allt eftersom pensionssystemet är utformat utifrån livsinkomstprincipen, det vill säga att hela livets inkomster speglas i pensionen.
– I debatten om jämställda pensioner saknas det ofta en diskussion om och analys av åtgärder som kan vidtas. Vi vill att vår rapport ska användas som underlag i debatten och som ett underlag för politikerna om de vill utreda vad som skulle kunna minska pensionsgapet, säger Kristin Kirs.
Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
Ensamhet och social isolering bland äldre har legat på samma nivå de senaste trettio åren. Men trots att ingen ökning har skett, behöver samhället arbeta med frågorna, för att öka äldre personers hälsa och livskvalitet.
Mikael Stattin har studerat pensionsåldern under hela sin forskarkarriär. Han tycker att arbetslivet behöver bli mer flexibelt och anpassat till äldre. Själv jobbar han på så länge hälsan håller.
Forskningsstudier visar att mammografiscreening är lika effektivt för äldre som för yngre kvinnor. Det finns argument för att höja åldersgränsen ytterligare, men vetenskapliga studier saknas.
När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.
Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.