Så kan tandvården upptäcka risk för benskörhetsfrakturer

Varannan kvinna och var fjärde man i Sverige drabbas av minst en benskörhetsfraktur under livet, vilket gör Sverige till ett av de länder i världen där diagnosen är vanligast.

Nu visar en avhandling, från Folktandvården Stockholm och Karolinska institutet, att ett webbaserat verktyg som tar hänsyn till flera riskfaktorer såsom ålder, kön och tidigare frakturer skulle kunna vara värdefullt för riskbedömning av benskörhetsfrakturer.

Det webbaserade verktyget, Fracture risk assessment tool, Frax, som primärvården använder redan i dag för att bedöma risken för frakturer på grund av benskörhet inom tio år.

– I den här avhandlingen har vi ett väldigt stort dataunderlag. Vi har utgått från den stora Rebus-studien från 1970 med enkäter som gick ut till 32 000 stockholmare i åldrarna 18–65, där en mindre del även fick tandröntgen, säger Charlotta Elleby, tandläkare och författare till avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Hon har undersökt om enkätsvaren på frågor om fysisk mobilitet och alkoholvanor, samt käkbenets utseende på tandröntgenbilderna kunde kopplas till benskörhetsfrakturer under en uppföljningstid på 47 år. Resultaten visade att metoderna som användes för att undersöka käkbenets utseende inte kunde kopplas till benskörhetsfrakturer.

Utöver detta genomförde Charlotta Elleby en intervjustudie om vad patienter i Folktandvården Stockholm hade för tankar om att använda det webbaserade verktyget, för att bedöma risken att få en benskörhetsfraktur inom tio år.

Deltagarna var positiva till att göra en Frax-undersökning om det skedde till samma kostnad som i primärvården. Om resultaten från undersökningen visade att de hade hög risk för fraktur, förväntade sig deltagarna ett samarbete mellan tandvård och primärvård för fortsatt utredning, samt vård och råd vid behov.