Tillgängliga naturmiljöer för att främja aktivt och hälsosamt åldrande vid Mittuniversitetet.
Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer
– Många kvinnor berättar att de tidigare känt sig begränsade av föreställningar om hur äldre kvinnor “bör” bete sig i det offentliga rummet. När de gör tantparkour tillsammans försvinner rädslan för att bli uttittade. Det blir lättare att ta plats när man är flera, säger Kristin Godtman Kling i ett pressmeddelande.
Hon är forskare i kulturgeografi vid Mittuniversitetet och undersöker kopplingen mellan hälsa, att vistas i naturen och tillgänglighet för äldre i ett treårigt forskningsprojekt.
– Projektet tar avstamp i de utmaningar som följer med en åldrande befolkning. Ett aktivt åldrande och ett proaktivt folkhälsoarbete är avgörande för att möta framtidens behov av vård och omsorg, säger Sandra Wall-Reinus som är projektledare.

Forskaren Kristin Godtman Kling (i rött) syns här med en av deltagarna i Strängnäs tantparkourgrupp. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet
I en specifik studie studerar hon tantparkour, där man tränar genom att ta hjälp av miljön omkring sig, till exempel genom att hoppa, krypa eller balansera.
Preliminära resultat visar att tantparkour stärker kvinnors tillit till den egna kroppen.
– Kvinnorna upptäcker sin kapacitet och markerar sin rätt att använda parker, torg och lekplatser och naturmiljöer. Det är ett sätt att bryta med ålderistiska föreställningar om äldre kroppar som passiva eller osynliga, säger Kristin Godtman Kling.
Forskarna ser också tantparkour som en form av vardagsfeminism.
– När äldre kvinnor klättrar på lekplatsutrustning eller kryper under räcken utmanar de både genus- och åldersnormer. Genom att synas i media inspirerar de fler att tänka nytt kring åldrande och fysisk aktivitet, samt bidrar till mer inkluderande synsätt på vem som hör hemma i naturen och staden, säger Kristin Godtman Kling.
Även deltagarna upplever att tantparkouren är positiv.
– Redan efter ett par gånger märker man skillnaden, balansen blir bättre och kroppen känns tryggare. Balans är viktigt för att vi ska kunna klara oss själva hemma och ute så länge som möjligt, säger Hannele Sjö som är aktiv i gruppen Tantparkour Strängnäs.

Studien om tantparkour ingår i ett treårigt forskningsprojekt vid Mittuniversitetet som studerar hur hälsa, naturupplevelser och tillgänglighet för äldre personer kan se ut. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…