Äldre kvinnor klättrar på rutschkana
Äldre kvinnor i Strängnäs har fått delta i en forskningsstudie som undersöker nyttan med tantparkour. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet

Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer

Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre kvinnor tar plats i samt använder utemiljöer.

– Många kvinnor berättar att de tidigare känt sig begränsade av föreställningar om hur äldre kvinnor “bör” bete sig i det offentliga rummet. När de gör tantparkour tillsammans försvinner rädslan för att bli uttittade. Det blir lättare att ta plats när man är flera, säger Kristin Godtman Kling i ett pressmeddelande. 

Hon är forskare i kulturgeografi vid Mittuniversitetet och undersöker kopplingen mellan hälsa, att vistas i naturen och tillgänglighet för äldre i ett treårigt forskningsprojekt. 

– Projektet tar avstamp i de utmaningar som följer med en åldrande befolkning. Ett aktivt åldrande och ett proaktivt folkhälsoarbete är avgörande för att möta framtidens behov av vård och omsorg, säger Sandra Wall-Reinus som är projektledare.

Forskaren Kristin Godtman Kling syns tillsammans med en äldre kvinna som gör tantparkour

Forskaren Kristin Godtman Kling (i rött) syns här med en av deltagarna i Strängnäs tantparkourgrupp. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet

I en specifik studie studerar hon tantparkour, där man tränar genom att ta hjälp av miljön omkring sig, till exempel genom att hoppa, krypa eller balansera. 

Preliminära resultat visar att tantparkour stärker kvinnors tillit till den egna kroppen. 

– Kvinnorna upptäcker sin kapacitet och markerar sin rätt att använda parker, torg och lekplatser och naturmiljöer. Det är ett sätt att bryta med ålderistiska föreställningar om äldre kroppar som passiva eller osynliga, säger Kristin Godtman Kling. 

Forskarna ser också tantparkour som en form av vardagsfeminism. 

– När äldre kvinnor klättrar på lekplatsutrustning eller kryper under räcken utmanar de både genus- och åldersnormer. Genom att synas i media inspirerar de fler att tänka nytt kring åldrande och fysisk aktivitet, samt bidrar till mer inkluderande synsätt på vem som hör hemma i naturen och staden, säger Kristin Godtman Kling. 

Även deltagarna upplever att tantparkouren är positiv.

– Redan efter ett par gånger märker man skillnaden, balansen blir bättre och kroppen känns tryggare. Balans är viktigt för att vi ska kunna klara oss själva hemma och ute så länge som möjligt, säger Hannele Sjö som är aktiv i gruppen Tantparkour Strängnäs. 

Äldre kvinnor balanserar på hög tröskel utomhus

Studien om tantparkour ingår i ett treårigt forskningsprojekt vid Mittuniversitetet som studerar hur hälsa, naturupplevelser och tillgänglighet för äldre personer kan se ut. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet

Relaterat

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…