Tillgängliga naturmiljöer för att främja aktivt och hälsosamt åldrande vid Mittuniversitetet.
Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer
– Många kvinnor berättar att de tidigare känt sig begränsade av föreställningar om hur äldre kvinnor “bör” bete sig i det offentliga rummet. När de gör tantparkour tillsammans försvinner rädslan för att bli uttittade. Det blir lättare att ta plats när man är flera, säger Kristin Godtman Kling i ett pressmeddelande.
Hon är forskare i kulturgeografi vid Mittuniversitetet och undersöker kopplingen mellan hälsa, att vistas i naturen och tillgänglighet för äldre i ett treårigt forskningsprojekt.
– Projektet tar avstamp i de utmaningar som följer med en åldrande befolkning. Ett aktivt åldrande och ett proaktivt folkhälsoarbete är avgörande för att möta framtidens behov av vård och omsorg, säger Sandra Wall-Reinus som är projektledare.

Forskaren Kristin Godtman Kling (i rött) syns här med en av deltagarna i Strängnäs tantparkourgrupp. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet
I en specifik studie studerar hon tantparkour, där man tränar genom att ta hjälp av miljön omkring sig, till exempel genom att hoppa, krypa eller balansera.
Preliminära resultat visar att tantparkour stärker kvinnors tillit till den egna kroppen.
– Kvinnorna upptäcker sin kapacitet och markerar sin rätt att använda parker, torg och lekplatser och naturmiljöer. Det är ett sätt att bryta med ålderistiska föreställningar om äldre kroppar som passiva eller osynliga, säger Kristin Godtman Kling.
Forskarna ser också tantparkour som en form av vardagsfeminism.
– När äldre kvinnor klättrar på lekplatsutrustning eller kryper under räcken utmanar de både genus- och åldersnormer. Genom att synas i media inspirerar de fler att tänka nytt kring åldrande och fysisk aktivitet, samt bidrar till mer inkluderande synsätt på vem som hör hemma i naturen och staden, säger Kristin Godtman Kling.
Även deltagarna upplever att tantparkouren är positiv.
– Redan efter ett par gånger märker man skillnaden, balansen blir bättre och kroppen känns tryggare. Balans är viktigt för att vi ska kunna klara oss själva hemma och ute så länge som möjligt, säger Hannele Sjö som är aktiv i gruppen Tantparkour Strängnäs.

Studien om tantparkour ingår i ett treårigt forskningsprojekt vid Mittuniversitetet som studerar hur hälsa, naturupplevelser och tillgänglighet för äldre personer kan se ut. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet
Relaterat
Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja
I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.
Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre
Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…
Äldre orienterare har bättre hälsa
Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…
Fler nyheter
Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet
Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.