Tillgängliga naturmiljöer för att främja aktivt och hälsosamt åldrande vid Mittuniversitetet.
Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer
– Många kvinnor berättar att de tidigare känt sig begränsade av föreställningar om hur äldre kvinnor “bör” bete sig i det offentliga rummet. När de gör tantparkour tillsammans försvinner rädslan för att bli uttittade. Det blir lättare att ta plats när man är flera, säger Kristin Godtman Kling i ett pressmeddelande.
Hon är forskare i kulturgeografi vid Mittuniversitetet och undersöker kopplingen mellan hälsa, att vistas i naturen och tillgänglighet för äldre i ett treårigt forskningsprojekt.
– Projektet tar avstamp i de utmaningar som följer med en åldrande befolkning. Ett aktivt åldrande och ett proaktivt folkhälsoarbete är avgörande för att möta framtidens behov av vård och omsorg, säger Sandra Wall-Reinus som är projektledare.

Forskaren Kristin Godtman Kling (i rött) syns här med en av deltagarna i Strängnäs tantparkourgrupp. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet
I en specifik studie studerar hon tantparkour, där man tränar genom att ta hjälp av miljön omkring sig, till exempel genom att hoppa, krypa eller balansera.
Preliminära resultat visar att tantparkour stärker kvinnors tillit till den egna kroppen.
– Kvinnorna upptäcker sin kapacitet och markerar sin rätt att använda parker, torg och lekplatser och naturmiljöer. Det är ett sätt att bryta med ålderistiska föreställningar om äldre kroppar som passiva eller osynliga, säger Kristin Godtman Kling.
Forskarna ser också tantparkour som en form av vardagsfeminism.
– När äldre kvinnor klättrar på lekplatsutrustning eller kryper under räcken utmanar de både genus- och åldersnormer. Genom att synas i media inspirerar de fler att tänka nytt kring åldrande och fysisk aktivitet, samt bidrar till mer inkluderande synsätt på vem som hör hemma i naturen och staden, säger Kristin Godtman Kling.
Även deltagarna upplever att tantparkouren är positiv.
– Redan efter ett par gånger märker man skillnaden, balansen blir bättre och kroppen känns tryggare. Balans är viktigt för att vi ska kunna klara oss själva hemma och ute så länge som möjligt, säger Hannele Sjö som är aktiv i gruppen Tantparkour Strängnäs.

Studien om tantparkour ingår i ett treårigt forskningsprojekt vid Mittuniversitetet som studerar hur hälsa, naturupplevelser och tillgänglighet för äldre personer kan se ut. Foto: Rose-Marie Ankre/Mittuniversitetet
Relaterat
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
En annorlunda relationsexpert
Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är…
Länge leve kulturtanten!
Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.
Fler nyheter
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…