Foto: Pixabay

Så påverkas hälsan hos äldre vårdgivare

Informella vårdgivare drar ofta ett tungt lass när de stödjer sina anhöriga. Forskare har använt befolkningsstudien GÅS för att leta efter negativa effekter på dödlighet och sjuklighet.

Med data från befolkningsstudien Gott åldrande i Skåne, som är en del av Swedish national study on aging and care, SNAC, har lundaforskare undersökt hur informella vårdgivare påverkas av att vårda sin partner i hemmet. I studien jämför de vårdgivare och ickevårdgivare, respektive de som upplever en hög vårdbörda och personer med lägre vårdbörda i termer av dödlighet och konsumtion av slutenvård och öppenvård.

Resultaten visar inga skillnader mellan vare sig olika vårdbörda eller jämfört med dem som inte vårdar någon hemma, varken i ett kortare perspektiv eller på 10-15 års sikt. Hälsan tycktes med andra ord inte påverkas negativt av att vårda sin partner.

En intressant iakttagelse blev att män oftare anger att de är vårdgivare. Studiens författare föreslår att det kan bero på en underrapportering där kvinnor möjligen inte identifierar sig som vårdgivare, utan ser det som en naturlig del av vardagen.

Läs artikeln

Sölve Elmståhl, Nathalie Lundholm-Auoja, Henrik Ekström och Lena Sandin Wranker (2020). Being an older family caregiver does not impact healthcare and mortality: Data from the study Good aging in Skåne. Scandinavian journal of public health.

Relaterat

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Tuff press på anhöriga

Anhörigvårdare lägger ofta mycket tid och omsorg på sina nära, och främst gäller det kvinnor. Joana Vicente har lagt fram en avhandling vid…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…