Närbild på en ambulansdörr.
Foto: Candybox images/Mostphotos

Så ser Stockholms vårdkostnader ut för boende på säbo

Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar Region Stockholm. Hypotesen var att vårdbehoven skulle vara jämnt fördelade, men några grupper stack ut.

På särskilda boenden ska den största delen av vård och omsorg kunna ske inom ramen för boendets verksamhet, men det är ändå ofrånkomligt att många behöver åka till sjukhus eller vårdcentral ibland.

Nu har forskare på Stockholms sjukhem och Karolinska institutet undersökt de vårdkostnader som Region Stockholm har för boende på säbo. Ett mål med studien var att se om några grupper hade högre kostnader än andra. Studiematerialet var alla inskrivna på säbo under från 2015 till 2021, tillsammans 38 000 personer.

Resultatet visade att personer under 80 år, män, personer med avancerad cancer och främst personer med hög risk för skörhet hade högre kostnader än andra, något som Peter Strang, en av forskarna bakom studien, beskriver som på sätt och vis förvånande i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum i Stockholm.

– Man får ju plats på säbo utgående från vårdbehov, inte utgående från ålder eller kön. Därför borde de externa kostnaderna vara likartade, men de var de inte. Och framför allt ser vi att personer med svår cancer eller uttalad skörhet behöver skickas in betydligt oftare, till högre regionkostnader. Men utgående från studiens upplägg kan vi inte uttala oss om varför dessa skillnader finns.

Personer med demensdiagnos hade å andra sidan låga regionkostnader. De skickas med andra ord inte lika ofta till sjukhus och andra mottagningar. De skulle kunna ha högre kostnader för vården inom säbo, men det ingick inte i studien att undersöka. I diskussionsdelen i sin artikel skriver forskarna att man skulle kunna tänka sig ersättningsmodeller som differentieras efter skillnader i vårdkostnad.

Läs den vetenskapliga artikeln

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…