Projektet, som kallas för Daily-bpsd – kan ett digitalt verktyg med tätare mätningar och uppföljningar av symtom och åtgärder förbättra vården för personer med demenssjukdom och bpsd? leds av Johannes Malm tillsammans med forskaren Ingemar Kåreholt. Andra forskare som ingår i projektet är Therese Bielsten, Elzana Odzakovic, Charlotta Nilsen och Deborah Finkel. Samtliga är verksamma vid Jönköping university.
Så ska en app förbättra vården för personer med demens
De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.
Det finns ingen generell behandling för personer med demens som också har så kallade beteendemässiga och psykiska symptom, en kombination som förkortas bpsd. Det kan till exempel innebära att någon har vanföreställningar, sömnsvårigheter eller ångest. Symptomen förändras över tid och har oftast en negativ påverkan på dem som är sjuka, anhöriga och vårdpersonal.
Nu ska forskare vid Hälsohögskolan på Jönköping university undersöka om vårdpersonal med hjälp av en app kan förbättra vården för personer med bpsd. I appen registrerar vårdpersonal sociala aktiviteter som patienten deltar i samt deras kognitiva och fysiska aktiviteter.
– Vårdpersonal har i intervjuer uttryckt att det är svårt för dem att fånga upp allt. Appen ska hjälpa till att dokumentera och sammanställa hur personen med bpsd mår och vad hen gör. För att avgöra om en viss vårdåtgärd har effekt undersöker vi om dagliga uppföljningar i appen kan tydliggöra om just den vårdåtgärden har ett samband med de olika symptomen, säger Johannes Malm, doktorand och huvudforskare i projektet, i ett pressmeddelande.
Under våren 2023 pågår en pilotstudie i Jönköpings kommun för att se om appen behöver utvecklas ytterligare. Tanken är sedan att projektet utökas till att inkludera fler kommuner.
– Med bättre förståelse för vad individen mår väl av hoppas vi att vård- och omsorgspersonal får ett stöd som leder till att personer med demens ska få ett bättre liv, säger Johannes Malm.
Fakta
Projektet
Relaterat
Åldras i en värld i förändring – är temat för…
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…
Byta livsstil bäst recept mot demens
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.
Välfärdsteknik för äldres hälsa
I framtiden kommer hemmen vara bättre anpassade att åldras i tack vare utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik. Nordiska forskarnätverket redogör under NKG 2024 för hur äldreomsorgens utmaningar kan lösas.
Fler nyheter
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
