Projektet, som kallas för Daily-bpsd – kan ett digitalt verktyg med tätare mätningar och uppföljningar av symtom och åtgärder förbättra vården för personer med demenssjukdom och bpsd? leds av Johannes Malm tillsammans med forskaren Ingemar Kåreholt. Andra forskare som ingår i projektet är Therese Bielsten, Elzana Odzakovic, Charlotta Nilsen och Deborah Finkel. Samtliga är verksamma vid Jönköping university.
Så ska en app förbättra vården för personer med demens
De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.
Det finns ingen generell behandling för personer med demens som också har så kallade beteendemässiga och psykiska symptom, en kombination som förkortas bpsd. Det kan till exempel innebära att någon har vanföreställningar, sömnsvårigheter eller ångest. Symptomen förändras över tid och har oftast en negativ påverkan på dem som är sjuka, anhöriga och vårdpersonal.
Nu ska forskare vid Hälsohögskolan på Jönköping university undersöka om vårdpersonal med hjälp av en app kan förbättra vården för personer med bpsd. I appen registrerar vårdpersonal sociala aktiviteter som patienten deltar i samt deras kognitiva och fysiska aktiviteter.
– Vårdpersonal har i intervjuer uttryckt att det är svårt för dem att fånga upp allt. Appen ska hjälpa till att dokumentera och sammanställa hur personen med bpsd mår och vad hen gör. För att avgöra om en viss vårdåtgärd har effekt undersöker vi om dagliga uppföljningar i appen kan tydliggöra om just den vårdåtgärden har ett samband med de olika symptomen, säger Johannes Malm, doktorand och huvudforskare i projektet, i ett pressmeddelande.
Under våren 2023 pågår en pilotstudie i Jönköpings kommun för att se om appen behöver utvecklas ytterligare. Tanken är sedan att projektet utökas till att inkludera fler kommuner.
– Med bättre förståelse för vad individen mår väl av hoppas vi att vård- och omsorgspersonal får ett stöd som leder till att personer med demens ska få ett bättre liv, säger Johannes Malm.
Fakta
Projektet
Relaterat
Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Fler nyheter
De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
