Så ska en app förbättra vården för personer med demens

De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.

Det finns ingen generell behandling för personer med demens som också har så kallade beteendemässiga och psykiska symptom, en kombination som förkortas bpsd. Det kan till exempel innebära att någon har vanföreställningar, sömnsvårigheter eller ångest. Symptomen förändras över tid och har oftast en negativ påverkan på dem som är sjuka, anhöriga och vårdpersonal.

Nu ska forskare vid Hälsohögskolan på Jönköping university undersöka om vårdpersonal med hjälp av en app kan förbättra vården för personer med bpsd. I appen registrerar vårdpersonal sociala aktiviteter som patienten deltar i samt deras kognitiva och fysiska aktiviteter.

– Vårdpersonal har i intervjuer uttryckt att det är svårt för dem att fånga upp allt. Appen ska hjälpa till att dokumentera och sammanställa hur personen med bpsd mår och vad hen gör. För att avgöra om en viss vårdåtgärd har effekt undersöker vi om dagliga uppföljningar i appen kan tydliggöra om just den vårdåtgärden har ett samband med de olika symptomen, säger Johannes Malm, doktorand och huvudforskare i projektet, i ett pressmeddelande.

Under våren 2023 pågår en pilotstudie i Jönköpings kommun för att se om appen behöver utvecklas ytterligare. Tanken är sedan att projektet utökas till att inkludera fler kommuner.

– Med bättre förståelse för vad individen mår väl av hoppas vi att vård- och omsorgspersonal får ett stöd som leder till att personer med demens ska få ett bättre liv, säger Johannes Malm.

Fakta
Projektet

Projektet, som kallas för Daily-bpsd – kan ett digitalt verktyg med tätare mätningar och uppföljningar av symtom och åtgärder förbättra vården för personer med demenssjukdom och bpsd? leds av Johannes Malm tillsammans med forskaren Ingemar Kåreholt. Andra forskare som ingår i projektet är Therese Bielsten, Elzana Odzakovic, Charlotta Nilsen och Deborah Finkel. Samtliga är verksamma vid Jönköping university.

Relaterat

En äldre kvinna står och tittar ner i sin mobiltelefon.

Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen

När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.

Tema Det digitala samhället i Äldre i Centrum #3/24

Allt fler aktiviteter i vardagen innehåller någon form av digitala inslag. Årets tredje nummer av Äldre i Centrum handlar bland annat om de nya utmaningar, samt den nya utanförskapet och ojämlikheten som den snabba digitaliseringen har bidragit till. Men tidningen…

Digital delaktighet för alla

Redaktör Mai Engström reflekterar över den digitala utvecklingen och vilka utmaningar den skapar för alla.

Fler nyheter

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.