Information från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka

Samverkan är ett måste för att anhöriga ska orka

–För att vi som anhöriga skulle orka var det helt avgörande att de flesta instanserna kring vår son samverkade, när han insjuknade i en psykisk sjukdom. Hade vi själva tvingats ha kontakt med alla de aktörerna hade vi gått under, säger Ulla Molin, med lång erfarenhet som anhörigvårdare och engagerad i anhörigföreningen i Solna.

Under senare år har Nka bedrivit ett intensifierat arbete i syfte att stärka även äldre anhörigas psykiska hälsa. Bland annat har Nka bedrivit ett aktivt arbete tillsammans med Sveriges kommuner och regioner, SKR i satsningen Kraftsamling för psykisk hälsa, som startade 2019 på initiativ av Ing-Marie Wieselgren.

Porträtt på Ingrid Lindholm

Ingrid Lindholm, möjliggörare på Nka. Foto: Nka

–Syftet är att alla aktörer i samhället, utifrån var och ens förutsättningar, ska arbeta och samverka för att stärka den psykiska hälsa i samhället. Ett av delområdena är Utökat anhörigstöd, med fokus på samverkan, säger Ingrid Lindholm, möjliggörare vid Nka, som har lett arbetet inom Nka.

–Inom arbetet med Utökat anhörigstöd har Nka bland annat haft ett flertal webbinarier, där alla deltagare har bidragit med sina erfarenheter och kunskaper om hur vi tillsammans kan underlätta och förbättra för anhöriga.

Anhöriga behöver få vara delaktiga

Ingrid Lindholm konstaterar att något som alla deltagare varit överens om är att det behövs än mer samverkan för att underlätta och förbättra för anhöriga.

–Anhöriga, och framförallt äldre anhöriga, är allt för ofta en osynlig grupp, som behöver synliggöras, bli lyssnade på och få tillgång till olika stödinsatser för att stärka den psykiska hälsan, betonar hon.

Ulla Molin pekar även hon på vikten att få vara delaktig som anhörigvårdare.

–Det har stor betydelse att man känner att man är del av ett sammanhang. Det optimala är att alla de kontakter man har, i vårt fall handlade det om psykiatrin, biståndshandläggare, boendestödjare, försäkringskassa och kyrkan, kan prata med varandra och har en bra kommunikation. Tyvärr fungerade inte alla kontakter som vi önskat. Men där det fungerade bra, där klarade man också av att samverka, säger hon.

–Att själv behöva vara spindeln i nätet och ha kontakt med alla de här aktörerna kring ens närstående bryter ner en som anhörig. Det är inte heller bra för någon att behöva uppleva att olika personer eller aktörer, som är viktiga för en själv eller ens närstående, befinner sig i olika stuprör. Att ha en sjuk närstående är fullt tillräckligt, säger Ulla Molin med eftertryck.

Hon berättar vidare om hur avgörande det var för dem som anhöriga att boendestödet, som sonen hade under sina sista år, också hade en väl fungerande kontakt med andra aktörer, som exempelvis biståndshandläggare, försäkringskassan och kontaktperson.

Situationen för anhöriga kan förbättras

–Det betydde oändligt mycket för vår trygghet och att vi överhuvudtaget orkade. Och nu, drygt två år efter att vår son valde att avsluta sitt liv har vi fortfarande kontakt med hans boendestödjare, säger Ulla Molin tungt.

–För oss är det oerhört värdefullt. Vi får prata om honom och höra att han trots sin svåra sjukdom ändå hade många bra stunder. Så här i efterhand förstår jag inte hur det skulle gått om inte boendestödet fungerat som ett nav kring vår son. Så jag kan inte nog understryka hur viktig samverkan mellan aktörer är för att anhöriga, och som i vårt fall, äldre anhöriga, ska ha en chans att orka.

Hon är övertygad om att anhörigas situation kan förbättras om samverkan mellan de aktörer som är inblandade i vården och omsorgen av den närstående fungerar. Att bidra till samverkan mellan olika aktörer är en viktig uppgift för Nka konstaterar även seniorforskare och ordförande i Nkas styrgrupp, Ritva Gough. Hon pekar på att en av Nkas kärnverksamheter är att fungera som en länk mellan forskning och praktik.

–Nka ska vara en samordnande, nationell kontaktpunkt. Samverkan är den grundläggande metoden för att utveckla stödet till anhöriga. Att skapa arenor för erfarenhetsutbyte mellan olika projekt är en av de viktigaste uppgifterna Nka har. Därför samlar vi forskare, professionella, beslutsfattare, praktiker med flera i olika nätverk.

Utökat anhörigstöd för god psykisk hälsa

Ingrid Lindholm berättar att de webbinarier som hållits i arbetet med Utökat anhörigstöd också lett fram till konkreta åtgärder för att stötta även äldre anhörigas psykiska hälsa.

–Vi har bland annat tagit fram en anhörigfolder med information till anhöriga om vilket stöd som finns att få och hur man kan få tillgång till stödinsatser för att underlätta i rollen som anhörig till en närstående. Anhörigfoldern finns i nuläget på svenska och på finska.

Huskurer för psykisk hälsa

Satsningen Kraftsamling för psykisk hälsa har även resulterat i fem så kallade huskurer för att stärka den psykisk hälsan. Tanken är att ge några enkla hälsotips, som kan anpassas efter var och ens behov och livssituation. Nka har tillsammans med Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, hjälpt till att anpassa huskurerna för anhöriga och personer med psykisk ohälsa. Huskurerna utgår bland annat från vad som framkommit inom forskning om psykisk hälsa och välmående.

Under hösten har även Nka genomfört fyra träffar/webbinarier inom satsningen Utökat anhörigstöd. Ytterligare en träff kommer att hållas under december.

I linje med anhörigstrategin

Ingrid Lindholm betonar att satsningen Utökat anhörigstöd ligger helt i linje med den anhörigstrategi som antogs av regeringen i april 2022.

–För att anhöriga och inte minst äldre anhöriga ska kunna bibehålla även en god psykisk hälsa behövs ett ökat fokus på anhöriga, något som fastslås i anhörigstrategin: att välfärdens insatser till den närstående fungerar, att det finns ett anhörigperspektiv som inkluderar anhörigas behov av delaktighet och information, samt stöd i rollen som anhörig.

Läs mer på anhorig.se, uppdragpsykiskhalsa.se och skr.se.

Relaterat

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Tuff press på anhöriga

Anhörigvårdare lägger ofta mycket tid och omsorg på sina nära, och främst gäller det kvinnor. Joana Vicente har lagt fram en avhandling vid Linnéuniversitetet, om just anhörigvårdare och hur deras liv ser ut.

ÄiC-podden avsnitt 26: Anhörig vid livets slut

I det här avsnittet av Äldre i Centrum-podden samtalar vi med Anette Alvariza, professor vid Marie Cederschiöld högskola och Mikaela Luthman, överläkare på Stockholms sjukhem som båda har lång erfarenhet av att möta och stötta anhöriga till någon som närmar…

Fler nyheter

Bättre kontinuitet kan ge färre läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar

Läkemedel är viktiga för många äldre, men behandlingen behöver individanpassas för att vara effektiv och undvika farliga biverkningar. En viktig del i arbetet är bättre kontinuitet och att olika yrkesgrupper har samma information om äldre patienter och deras läkemedel. Det…

Allt fler vill utbilda sig till arbetsterapeut

Det är nu fler än på många år som har valt att söka till arbetsterapeututbildningen. En anledning är den ökade efterfrågan på yrkesgruppen till följd av den åldrande befolkningen, eftersom arbetsterapeuter i första hand stöttar äldre personer.

Ett gott liv för änkor med stort omsorgsbehov

Äldre änkor med mycket hemtjänst upplever ofta ensamhet och en förlorad kontroll över vardagen. Nu har en forskargrupp i Luleå undersökt vad som kännetecknar ett gott liv för dessa kvinnor.