Äldre personer samlade kring ett spel
Foto: Elliot Manches/Centre for ageing better

Samverkan mellan kommun och civilsamhälle kan bryta ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer kan vara avgörande för att lösa problemet.

Civilsamhället har blivit allt viktigare för den offentliga välfärden och när det gäller att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer. Det visar en ny rapport från Linköpings universitet. 

– Civilsamhället, genom dess frivilligorganisationer och volontärer, har en stark lokal kunskap, en stark lokal förankring och kreativ kraft i att nå ut och komma på arbetssätt samt aktiviteter som passar frågan och passar de ensamma personerna. De skapar viktiga relationer som är särskilt betydelsefulla, säger Ann-Charlotte Nedlund, forskare vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande. 

Rapporten bygger på 42 intervjuer med tjänstemän, politiker och volontärer i tre kommuner i Östergötland. Det som framkommer är att kommuner använder tre former, eller strategier, i sin samverkan med civilsamhället. 

I strategierna har kommunen inte bara olika roller, utan arbetet utformas också på olika sätt. Arbetet utgår från kommunens organisation, civilsamhällets funktion, förutsättningar och synsätt kring kommunens välfärdsuppdrag.

– Hur nära samarbete man vill ha, vilket ansvar det offentliga ska ta och hur samhället som helhet bör organiseras är frågor som det kommunala styret kan ställa sig när man planerar för samverkan med civilsamhället, säger Daniel Boëthius, doktorand vid Linköpings universitet. 

Samverkansformerna har några gemensamma utmaningar, bland annat otydlig gränsdragning mellan kommunens lagstadgade ansvar och frivilliginsatser, liksom en risk att civilsamhällets arbete försvåras av överbyråkratisering. 

Men för en hållbar samverkan finns vissa grundläggande behov, visar studien som rapporten bygger på. Många av behoven handlar om att vara verksamma lokalt. 

– Anpassa samverkansstrategin efter lokal kontext och civilsamhällets kapacitet. Kommuner behöver också utgå från vilka resurser som civilsamhället eller frivilligorganisationerna har och hur de lokala nätverken ser ut. Kommunerna kan också erbjuda lokaler, ekonomiskt stöd och andra strödstrukturer som underlättar nätverkande och skapar tillit mellan parterna. Tilliten är central och respekt för att de är just frivilligorganisationer. Det handlar om frivilligas engagemang, säger Ann-Charlotte Nedlund. 

Fakta
De olika samverkansformerna

Studien har identifierat tre olika samverkansformer mellan kommuner och civilsamhället:

  • Kommunen som facilitator: Bygger på att kommunen skapar förutsättningar för civilsamhället. Det kan handla om att tillhandahålla ekonomiskt stöd. Civilsamhället ges stor frihet, vilket stärker deras engagemang. De volontärer som blev intervjuade upplever att samverkan fungerar bäst när deras verksamhet inte detaljstyrs, men samtidigt krävs det en tydlig ansvarsfördelning. 
  • Kommunen som katalysator: Bygger på att kommunen är drivande i att starta projekt och skapa engagemang. Målet är att civilsamhället senare ska ta över ansvaret. Här blir det en utmaning för kommunen att styra och samtidigt värna frivilligorganisationernas självständighet. 
  • Kommunen som koordinator: Innebär att kommunen samordnar aktiviteter, till exempel på äldreboenden, tillsammans med civilsamhälle och näringsliv. Det här skapar kontinuitet och gemenskap, men kräver rutiner för äldreomsorgens roll i arbetet. 
Läs rapporten

Relaterat

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.