Äldre personer samlade kring ett spel
Foto: Elliot Manches/Centre for ageing better

Samverkan mellan kommun och civilsamhälle kan bryta ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer kan vara avgörande för att lösa problemet.

Civilsamhället har blivit allt viktigare för den offentliga välfärden och när det gäller att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer. Det visar en ny rapport från Linköpings universitet. 

– Civilsamhället, genom dess frivilligorganisationer och volontärer, har en stark lokal kunskap, en stark lokal förankring och kreativ kraft i att nå ut och komma på arbetssätt samt aktiviteter som passar frågan och passar de ensamma personerna. De skapar viktiga relationer som är särskilt betydelsefulla, säger Ann-Charlotte Nedlund, forskare vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande. 

Rapporten bygger på 42 intervjuer med tjänstemän, politiker och volontärer i tre kommuner i Östergötland. Det som framkommer är att kommuner använder tre former, eller strategier, i sin samverkan med civilsamhället. 

I strategierna har kommunen inte bara olika roller, utan arbetet utformas också på olika sätt. Arbetet utgår från kommunens organisation, civilsamhällets funktion, förutsättningar och synsätt kring kommunens välfärdsuppdrag.

– Hur nära samarbete man vill ha, vilket ansvar det offentliga ska ta och hur samhället som helhet bör organiseras är frågor som det kommunala styret kan ställa sig när man planerar för samverkan med civilsamhället, säger Daniel Boëthius, doktorand vid Linköpings universitet. 

Samverkansformerna har några gemensamma utmaningar, bland annat otydlig gränsdragning mellan kommunens lagstadgade ansvar och frivilliginsatser, liksom en risk att civilsamhällets arbete försvåras av överbyråkratisering. 

Men för en hållbar samverkan finns vissa grundläggande behov, visar studien som rapporten bygger på. Många av behoven handlar om att vara verksamma lokalt. 

– Anpassa samverkansstrategin efter lokal kontext och civilsamhällets kapacitet. Kommuner behöver också utgå från vilka resurser som civilsamhället eller frivilligorganisationerna har och hur de lokala nätverken ser ut. Kommunerna kan också erbjuda lokaler, ekonomiskt stöd och andra strödstrukturer som underlättar nätverkande och skapar tillit mellan parterna. Tilliten är central och respekt för att de är just frivilligorganisationer. Det handlar om frivilligas engagemang, säger Ann-Charlotte Nedlund. 

Fakta
De olika samverkansformerna

Studien har identifierat tre olika samverkansformer mellan kommuner och civilsamhället:

  • Kommunen som facilitator: Bygger på att kommunen skapar förutsättningar för civilsamhället. Det kan handla om att tillhandahålla ekonomiskt stöd. Civilsamhället ges stor frihet, vilket stärker deras engagemang. De volontärer som blev intervjuade upplever att samverkan fungerar bäst när deras verksamhet inte detaljstyrs, men samtidigt krävs det en tydlig ansvarsfördelning. 
  • Kommunen som katalysator: Bygger på att kommunen är drivande i att starta projekt och skapa engagemang. Målet är att civilsamhället senare ska ta över ansvaret. Här blir det en utmaning för kommunen att styra och samtidigt värna frivilligorganisationernas självständighet. 
  • Kommunen som koordinator: Innebär att kommunen samordnar aktiviteter, till exempel på äldreboenden, tillsammans med civilsamhälle och näringsliv. Det här skapar kontinuitet och gemenskap, men kräver rutiner för äldreomsorgens roll i arbetet. 
Läs rapporten

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.