Kroppslig omvårdnad kan även innebära att någon hjälper till där den egna förmågan inte är tillräcklig. Foto: Pixabay

Självbestämmande viktigt för välmåendet

För de som bor på vård- och omsorgsboenden är självbestämmande över kroppen viktigt för välbefinnandet och hälsan vid livets slut. Det visar en ny avhandling vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, som också funnit att förtroendet för personalen är en avgörande faktor för att omvårdnaden inte ska innebära ett lidande.

Omvårdnad som utförs på ett sätt som gör ont, går för fort eller utan visat intresse för den äldre som person kan leda till ett lidande i vardagen för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Den kan också leda till att en äldre person känner sig objektifierad.

– Om kroppen däremot blir bemött som en helhet, där kropp och själ bemöts som integrerade med varandra och där livsberättelsen kan beaktas, då kan assisterad kroppslig omvårdnad leda till välbefinnande. Den kan till och med vara en njutning, om den ges av personal man känner förtroende för, någon man upplever sig ha en god relation till och kan skoja med, säger den nydisputerade Bodil Holmberg vid Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Men kroppslig omvårdnad handlar inte bara om att tvätta sig eller ta på sig kläder, utan kan också vara att någon hjälper till att vattna blommor. Det kan alltså ses som en förlängning av den egna kroppen när förmågan inte räcker till. Äldres upplevelse av kroppslig omvårdnad verkar pendla mellan en känsla av njutning, när självbestämmande utövas, och att vara fängslad när tillvaron är hårt reglerad av arbetsrutiner, säger Bodil Holmberg.

– Då det är den sista tiden i de äldres liv som ofta medför palliativa behov, menar jag att man behöver ha en öppenhet för döden. Kanske genom att ha ett brytpunktssamtal redan vid inflyttningen. På så sätt kan man tidigt veta vad den äldre ser som viktigt för att kunna anpassa omvårdnaden i livets slut.

Relaterat

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det…

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört…

Vem hjälper en gammal utan familj?

Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt…

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…