Marcel Ballin, Jonathan Bergman, Miia Kivipelto, Anna Nordström och Peter Nordström (2021). Excess mortality after covid-19 in Swedish long-term care facilities. Journal of the American medical directors association.
Sju gånger högre dödlighet med covid-19
Coronapandemin har orsakat stor överdödlighet bland äldre personer på särskilt boende. Det konstaterar Umeåforskare i samarbete med Karolinska institutet i en alldeles färsk artikel.
En stor andel av alla som avlidit med covid-19 levde på särskilt boende. Nu har en ny studie från forskare vid Umeå universitet och Karolinska institutet undersökt dödstalen närmare. De ser till exempel att dödligheten på boendena var sju gånger högre bland personer med covid-19, jämfört med dem som undgick smitta. 40 procent av personer med covid-19 på särskilt boende avled inom en månad.
– Skillnaden i dödlighet tycks inte förklaras med hög ålder eller annan skörhet, eftersom vi har jämfört med en kontrollgrupp med matchade individer. Det verkar alltså som att många har dött i förtid just på grund av covid-19, säger Marcel Ballin i en nyhet på Umeå universitets hemsida. Han är huvudförfattare till studien och doktorand i geriatrik vid Umeå universitet.
Forskarna har hämtat data ur kvalitetsregistret Senior alert. Därigenom har de kunnat analysera alla personer på särskilt boende som registrerats under 2019 och 2020, vilket utgör 70 procent av alla på boende som smittats med covid-19. De kunde jämföras med personer med liknande riskfaktorer som kontrollgrupp. Allt som allt inkluderades mer än 7 000 personer i studien.
Manligt kön och hög ålder kunde kopplas till en förhöjd risk att avlida för den som smittats med covid-19. Även tillstånd som demens eller depression ökade risken, precis som nedsatt gångförmåga, diabetes, njursjukdom och inkontinens.
– Resultaten gällande riskfaktorer är betydelsefulla då det ger oss ytterligare information kring vilka specifika grupper av personer på särskilda boenden som är särskilt viktiga att vaccinera och skydda vid framtida utbrott av viruset. I synnerhet ifall nya problematiska varianter av viruset får spridning, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Läs artikeln
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.
Fler nyheter
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
