Skarp kritik från Coronakommissionen

Sveriges hantering av coronavirusets följder för äldre personer har misslyckats på grund av bristande organisering av äldreomsorgen.

Fler än 7 000 personer med covid-19 har avlidit i Sverige. Av dem var nio av tio 70 år eller äldre, en fjärdedel hade hemtjänst och nära hälften bodde på särskilt boende. När den av regeringen tillsatta Coronakommissionen i en första delrapport presenterade sin granskning var kritiken kraftig när det gällde just den svenska äldreomsorgens förutsättningar att hantera virusets följder.

Coronakommissionen slår fast att den allmänna smittspridningen högst sannolikt är orsaken också till den stora smittan inom äldreomsorgen. Men enligt kommissionen är regelverket som styr möjligheter till nödvändiga smittskyddsåtgärder otillräckligt eller otydligt, samtidigt som en fragmenterad organisation med många olika omsorgsaktörer och det delade huvudmannaskapet mellan regioner och kommuner för sjukvård och omsorg ställer stora krav på samverkan.

Analysen ger vid handen att när smittspridningen i våras tog fart saknades överblick över redan existerande problem och brister. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen uppmärksammade äldreomsorgen alltför sent och det tog orimligt lång tid att klarlägga behovet av skyddsutrustning.

En av kommissionens ledamöter är Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska institutet.

– Jag är förvånad över att många på Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen var dåligt insatta om äldreomsorgen. Man hade inte koll helt enkelt, säger han.

Fakta
OM CORONAKOMMISSIONEN

Efter samråd med riksdagens partier beslutade regeringen i juni att tillsätta en kommission för att utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19 och spridningens effekter.

Till ordförande utsågs tidigare justitierådet och ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Mats Melin. Övriga ledamöter är Shirin Ahlbäck Öberg, professorn i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Ann Enander, professor emeritus i ledarskap vid Försvarshögskolan; Vesna Jovic, Akademikerförbundet SSR:s socialpolitiska chef; Camilla Lif, kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm; Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet; Göran Stiernstedt, infektionsläkaren och docent; Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska institutet.

Även hanteringen av vården inom äldreomsorgen var enligt kommissionen problematisk. Varken läkarbedömning på distans utan kännedom om patienten eller regionala riktlinjer som kategoriserade människors vårdbehov borde ha förekommit. Regionerna skulle i stället ha säkerställt individuella bedömningar och läkarnärvaro på särskilda boenden.

Resurserna för omsorgen har inte ökat i takt med antalet äldre, vilket har lett till låg bemanning, kompetensbrist och en totalt sett ohållbar arbetssituation. Svagt ledarskap på grund av för många anställda per chef och bristande medicinsk kompetens och utrustning på särskilda boende har enligt kommissionen bidragit till problemen med att hantera pandemin.

– En slimmad organisation där varje chef i genomsnitt har 60 anställda är inte acceptabelt, säger Mats Thorslund.

Samtidigt pekar han på att det är uppenbart att många boenden har klarat sig utan dödsfall och till och med smitta.

– Det har funnits kompetens där, säger han.

Coronakommissionens övergripande bedömning är dock att strategin att skydda de äldre från smitta med covid-19 har misslyckats. Besluten om åtgärder för äldreomsorgen var sena och otillräckliga. Omsorgsinstitutionernas strukturella brister lämnade verksamheten oförberedd och illa rustad för en pandemi. Ansvaret för att bristerna inte har åtgärdats, trots att de under åren varit föremål för både forskning och debatt, delas enligt kommissionen av flera men vilar ytterst på nuvarande och tidigare regeringar.

ÄLDREOMSORGEN UNDER PANDEMIN

Här kan du läsa Coronakommissionens delrapport Äldreomsorgen under pandemin. Mer information finns på Coronakommissionens webbplats.

För framtiden föreslår Coronakommissionen ett reformerat regelverk, så att beslutsfattarna i äldreomsorgen kan vidta nödvändiga skyddsåtgärder både vid en pandemi och i andra allvarliga kriser – en sådan översyn har också aviserats av regeringen. Kommissionen anser även att riksdag och regering måste se över tillräcklig bemanning på särskilda boenden och i hemtjänsten, inte minst vid vård och behandling av demenssjuka. Arbetsgivarna behöver öka anställningstrygghet och personalkontinuitet, samt minska antalet timanställda och förbättra förutsättningarna för ledarskap. Även språkutbildningsinsatserna måste öka.

Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen bör enligt kommissionens förslag förstärkas. Varje särskilt boende bör ha tillgång till utrustning för nödvändiga medicinska insatser och en god palliativ vård på plats. Förutsättningen för att utnyttja sådan utrustning är medicinsk kompetens. Tillräckliga läkarresurser behöver säkras och en sjuksköterska bör som huvudregel ständigt finnas tillgänglig för varje särskilt boende. Kommuner och regioner måste enligt kommissionen se till att en sammanhållen journalföring blir verklighet, samtidigt som en operationell och kontinuerlig samordning säkerställs.

Coronakommissionen lämnar ytterligare en delredovisning av sitt arbete i oktober 2021. Slutbetänkandet kommer senast i slutet av februari 2022.

Relaterat

Webbinarium om hur sömn påverkar äldres hälsa

Välkommen till vårt webbinarium om sömn den 19 april. Forskare berättar om varför sömnen förändras när vi åldras och hur det går att att sova bättre med hjälp av digital terapi, dagsljus och andra metoder.

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Projektet Well care – Ökad samverkan mellan anhöriga och vård-…

Well Care är ett fyraårigt europeiskt forskningsprojekt med syfte att stärka den psykiska hälsan och möjlighet till återhämtning för anhöriga och vård- och omsorgspersonal. Projektet har beviljats drygt 71 miljoner kronor från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa och koordineras…

Fler nyheter

Så många över 65 är hemlösa

Hemlöshet är ett stort samhällsproblem även bland äldre personer. I Socialstyrelsens senaste kartläggning har andelen hemlösa över 65 år ökat.

Stipendier till forskning om transplantationer

Läkare som forskar om hur äldre personer påverkas av njurtransplantioner har tilldelats pengar från Transplantationsfonden.

Tudelad syn på åldrandet

Hur ser vi egentligen på vår framtida ålderdom? Det har en ny rapport undersökt – en stor andel ser positivt på sitt åldrande, men många är också pessimistiska.