Slopad avgift för 85+ gav inte fler vårdbesök

Sverige tog bort avgiften för primärvårdsbesök för personer över 85 år för att de inte skulle avstå från vård och riskera sin hälsa. Men effekten uteblev.

Efter ett regeringsinitiativ togs avgiften på vårdbesök i primärvården bort för personer över 85 år. Anledningen var en oro för att äldre personer avstod från vård som de egentligen behövde, på grund av kostnaden.

Nu har en svenskinternationell grupp forskare undersökt om den slopade avgiften gett någon effekt. Och svaret blev något oväntat.

– Våra resultat visar att så inte är fallet. Äldre gör inte fler besök med patientavgiften borttagen. Patientavgiften har alltså inte hindrat målgruppen från att göra de besök som de behövde, säger Naimi Johansson, aktiv som forskare vid Örebro och Göteborgs universitet, i en kommentar till Läkartidningen.

I studien ingick mer än 40 000 personer genom registerdata från Västra Götalandsregionen och Region Stockholm. Perioden för coronapandemin har inte ingått i studien.

En effekt av den slopade avgiften blev dock att en del snart 85-åringar väntar med vårdbesök tills de fyllt år. Men samtidigt tycks de kunna bedöma vilka besök de kan skjuta upp, då forskarna inte har stöd för att det skulle försämra deras hälsa på ett allvarligt sätt.

Läs den vetenskapliga artikeln

N Johansson, SC de New, JS Kunz, D Petrie och M Svensson (2022). Reductions in out-of-pocket prices and forward-looking moral hazard in health care demand. Journal of health economics.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Fler nyheter

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.