Enhetschef Emma Spanedal tillsammans med undersköterskan Maria Barmousa på Ängens vård- och omsorgsboende. Bakom dem syns en av sensorerna. Foto: Anna Asplund

Smarta sensorer ska hjälpa vårdpersonal

En digital vårdassistent som följer de boendes aktivitetsmönster med infrarött ljus testas nu på ett vård- och omsorgsboende. Den nya tekniken ska göra vården säkrare genom att hjälpa personalen med planeringen och varna för riskbeteenden hos de inneboende.

Vård- och omsorgsboendet Ängen är först ut i Örebro kommun med att prova en digital vårdassistent som är kopplad till sensorer som skruvats upp på väggar i sju av boendets fjorton rum. På en skärm i personalrummet kan personalen se om de boende är på sina rum, hur länge de har varit där, om de är vakna och om de rör sig.

Den nya tekniken kommer bland annat innebära att personalen inte längre behöver göra nattliga kontroller där man riskerar att väcka de boende. De boende behöver inte heller fästa någon utrustning på kroppen eftersom sensorerna samlar information trådlöst.

Testet med vårdassistenten ingår i samarbetsprojektet Smart blocks mellan Örebro universitet, Alfred Nobel science park, Örebro kommun och Länsgården fastigheter, och beräknas pågå i fyra månader. Finansiering kommer från Ai.Mee-projektet inom Alfred Nobel science park.

Under projektets gång är det också tänkt att sensorerna ska mäta puls och andning med hjälp av infrarött ljus.

Projektet följs av forskaren Ella Kolkowska, universitetslektor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Hon kommer att samla information om vilken effekt den digitala vårdassistenten har och om det blir någon skillnad i belastning för personalen i de rum som har sensorer, jämfört med de som inte har det.

Den digitala vårdassistenten har tidigare testats på boende i Varberg.

– Där såg man att personalen fick bättre koll på de boende och att fallolyckor och medicinering för sömn minskade, säger Rolf Karlsson, strategisk planerare för Länsgården fastigheter, och fortsätter:

– Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer det att bli brist på vårdpersonal i framtiden och då måste välfärdsteknik gå in och stödja verksamheterna på ett helt annat sätt än i dag.

Relaterat

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre…

Välfärdsteknik för äldres hälsa

I framtiden kommer hemmen vara bättre anpassade att åldras i tack vare utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik. Nordiska forskarnätverket redogör under NKG 2024…

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…