Enhetschef Emma Spanedal tillsammans med undersköterskan Maria Barmousa på Ängens vård- och omsorgsboende. Bakom dem syns en av sensorerna. Foto: Anna Asplund

Smarta sensorer ska hjälpa vårdpersonal

En digital vårdassistent som följer de boendes aktivitetsmönster med infrarött ljus testas nu på ett vård- och omsorgsboende. Den nya tekniken ska göra vården säkrare genom att hjälpa personalen med planeringen och varna för riskbeteenden hos de inneboende.

Vård- och omsorgsboendet Ängen är först ut i Örebro kommun med att prova en digital vårdassistent som är kopplad till sensorer som skruvats upp på väggar i sju av boendets fjorton rum. På en skärm i personalrummet kan personalen se om de boende är på sina rum, hur länge de har varit där, om de är vakna och om de rör sig.

Den nya tekniken kommer bland annat innebära att personalen inte längre behöver göra nattliga kontroller där man riskerar att väcka de boende. De boende behöver inte heller fästa någon utrustning på kroppen eftersom sensorerna samlar information trådlöst.

Testet med vårdassistenten ingår i samarbetsprojektet Smart blocks mellan Örebro universitet, Alfred Nobel science park, Örebro kommun och Länsgården fastigheter, och beräknas pågå i fyra månader. Finansiering kommer från Ai.Mee-projektet inom Alfred Nobel science park.

Under projektets gång är det också tänkt att sensorerna ska mäta puls och andning med hjälp av infrarött ljus.

Projektet följs av forskaren Ella Kolkowska, universitetslektor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Hon kommer att samla information om vilken effekt den digitala vårdassistenten har och om det blir någon skillnad i belastning för personalen i de rum som har sensorer, jämfört med de som inte har det.

Den digitala vårdassistenten har tidigare testats på boende i Varberg.

– Där såg man att personalen fick bättre koll på de boende och att fallolyckor och medicinering för sömn minskade, säger Rolf Karlsson, strategisk planerare för Länsgården fastigheter, och fortsätter:

– Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer det att bli brist på vårdpersonal i framtiden och då måste välfärdsteknik gå in och stödja verksamheterna på ett helt annat sätt än i dag.

Relaterat

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…

Fler nyheter

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…