Enhetschef Emma Spanedal tillsammans med undersköterskan Maria Barmousa på Ängens vård- och omsorgsboende. Bakom dem syns en av sensorerna. Foto: Anna Asplund

Smarta sensorer ska hjälpa vårdpersonal

En digital vårdassistent som följer de boendes aktivitetsmönster med infrarött ljus testas nu på ett vård- och omsorgsboende. Den nya tekniken ska göra vården säkrare genom att hjälpa personalen med planeringen och varna för riskbeteenden hos de inneboende.

Vård- och omsorgsboendet Ängen är först ut i Örebro kommun med att prova en digital vårdassistent som är kopplad till sensorer som skruvats upp på väggar i sju av boendets fjorton rum. På en skärm i personalrummet kan personalen se om de boende är på sina rum, hur länge de har varit där, om de är vakna och om de rör sig.

Den nya tekniken kommer bland annat innebära att personalen inte längre behöver göra nattliga kontroller där man riskerar att väcka de boende. De boende behöver inte heller fästa någon utrustning på kroppen eftersom sensorerna samlar information trådlöst.

Testet med vårdassistenten ingår i samarbetsprojektet Smart blocks mellan Örebro universitet, Alfred Nobel science park, Örebro kommun och Länsgården fastigheter, och beräknas pågå i fyra månader. Finansiering kommer från Ai.Mee-projektet inom Alfred Nobel science park.

Under projektets gång är det också tänkt att sensorerna ska mäta puls och andning med hjälp av infrarött ljus.

Projektet följs av forskaren Ella Kolkowska, universitetslektor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Hon kommer att samla information om vilken effekt den digitala vårdassistenten har och om det blir någon skillnad i belastning för personalen i de rum som har sensorer, jämfört med de som inte har det.

Den digitala vårdassistenten har tidigare testats på boende i Varberg.

– Där såg man att personalen fick bättre koll på de boende och att fallolyckor och medicinering för sömn minskade, säger Rolf Karlsson, strategisk planerare för Länsgården fastigheter, och fortsätter:

– Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer det att bli brist på vårdpersonal i framtiden och då måste välfärdsteknik gå in och stödja verksamheterna på ett helt annat sätt än i dag.

Relaterat

Risk att digitalisering lämnar äldre utanför samhället

Den tekniska utvecklingen i Sverige går fort, men den ökar också risken för digitalt utanförskap hos äldre. Dessutom är det svårare för äldre…

Äldre exkluderas från teknikutvecklingen

Många företag påstår att de involverar äldre i utvecklingsarbetet för att få fram mer anpassad teknik. Det kan dock betyda många saker och…

Teknik ska minska fallolyckor bland äldre

Vi behöver finna nya vägar för att effektivt förebygga och hantera fallolyckor bland äldre personer. Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram…

Fler nyheter

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning…

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar.…

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie…