Enhetschef Emma Spanedal tillsammans med undersköterskan Maria Barmousa på Ängens vård- och omsorgsboende. Bakom dem syns en av sensorerna. Foto: Anna Asplund

Smarta sensorer ska hjälpa vårdpersonal

En digital vårdassistent som följer de boendes aktivitetsmönster med infrarött ljus testas nu på ett vård- och omsorgsboende. Den nya tekniken ska göra vården säkrare genom att hjälpa personalen med planeringen och varna för riskbeteenden hos de inneboende.

Vård- och omsorgsboendet Ängen är först ut i Örebro kommun med att prova en digital vårdassistent som är kopplad till sensorer som skruvats upp på väggar i sju av boendets fjorton rum. På en skärm i personalrummet kan personalen se om de boende är på sina rum, hur länge de har varit där, om de är vakna och om de rör sig.

Den nya tekniken kommer bland annat innebära att personalen inte längre behöver göra nattliga kontroller där man riskerar att väcka de boende. De boende behöver inte heller fästa någon utrustning på kroppen eftersom sensorerna samlar information trådlöst.

Testet med vårdassistenten ingår i samarbetsprojektet Smart blocks mellan Örebro universitet, Alfred Nobel science park, Örebro kommun och Länsgården fastigheter, och beräknas pågå i fyra månader. Finansiering kommer från Ai.Mee-projektet inom Alfred Nobel science park.

Under projektets gång är det också tänkt att sensorerna ska mäta puls och andning med hjälp av infrarött ljus.

Projektet följs av forskaren Ella Kolkowska, universitetslektor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Hon kommer att samla information om vilken effekt den digitala vårdassistenten har och om det blir någon skillnad i belastning för personalen i de rum som har sensorer, jämfört med de som inte har det.

Den digitala vårdassistenten har tidigare testats på boende i Varberg.

– Där såg man att personalen fick bättre koll på de boende och att fallolyckor och medicinering för sömn minskade, säger Rolf Karlsson, strategisk planerare för Länsgården fastigheter, och fortsätter:

– Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer det att bli brist på vårdpersonal i framtiden och då måste välfärdsteknik gå in och stödja verksamheterna på ett helt annat sätt än i dag.

Relaterat

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Avsnitt 20: Hörselnedsättning – och året som varit

I årets sista avsnitt av Äldre i Centrum-podden samlar redaktionen ihop en krönika över 2022 som har innehållit en hel del gåfotboll och…

Min bror och jag

Hur är det att ha ett syskon med nedsatt hörsel? Med anledning av temat för senaste numret av tidningen är hörselnedsättning funderar Lotta…

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…