Enhetschef Emma Spanedal tillsammans med undersköterskan Maria Barmousa på Ängens vård- och omsorgsboende. Bakom dem syns en av sensorerna. Foto: Anna Asplund

Smarta sensorer ska hjälpa vårdpersonal

En digital vårdassistent som följer de boendes aktivitetsmönster med infrarött ljus testas nu på ett vård- och omsorgsboende. Den nya tekniken ska göra vården säkrare genom att hjälpa personalen med planeringen och varna för riskbeteenden hos de inneboende.

Vård- och omsorgsboendet Ängen är först ut i Örebro kommun med att prova en digital vårdassistent som är kopplad till sensorer som skruvats upp på väggar i sju av boendets fjorton rum. På en skärm i personalrummet kan personalen se om de boende är på sina rum, hur länge de har varit där, om de är vakna och om de rör sig.

Den nya tekniken kommer bland annat innebära att personalen inte längre behöver göra nattliga kontroller där man riskerar att väcka de boende. De boende behöver inte heller fästa någon utrustning på kroppen eftersom sensorerna samlar information trådlöst.

Testet med vårdassistenten ingår i samarbetsprojektet Smart blocks mellan Örebro universitet, Alfred Nobel science park, Örebro kommun och Länsgården fastigheter, och beräknas pågå i fyra månader. Finansiering kommer från Ai.Mee-projektet inom Alfred Nobel science park.

Under projektets gång är det också tänkt att sensorerna ska mäta puls och andning med hjälp av infrarött ljus.

Projektet följs av forskaren Ella Kolkowska, universitetslektor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Hon kommer att samla information om vilken effekt den digitala vårdassistenten har och om det blir någon skillnad i belastning för personalen i de rum som har sensorer, jämfört med de som inte har det.

Den digitala vårdassistenten har tidigare testats på boende i Varberg.

– Där såg man att personalen fick bättre koll på de boende och att fallolyckor och medicinering för sömn minskade, säger Rolf Karlsson, strategisk planerare för Länsgården fastigheter, och fortsätter:

– Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer det att bli brist på vårdpersonal i framtiden och då måste välfärdsteknik gå in och stödja verksamheterna på ett helt annat sätt än i dag.

Relaterat

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis…

Två polishundar som ligger ner i gräs

Samarbete mot försvinnanden

Varje år försvinner nästan 27 000 personer, varav många har en demenssjukdom. Nu ska Isoldeprojektet förebygga försvinnanden och öka tryggheten för personer med…

Två äldre män som tittar på en smartphone

Barn och barnbarn viktiga för äldres digitala kunskap

Digital teknik blir allt vanligare och viktigare i samhället. En ny studie från Malmö universitet visar att familjen, framför allt barn och barnbarn,…

Fler nyheter

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på…

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från…

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög,…