Tankesmedjan Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, har startat ett treårigt projekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering. Bakgrunden är problemen att finansiera den växande välfärden, då en allt äldre befolkning skapar större behov av vård och omsorg.
– Vi kommer att fördjupa oss i hur vården och äldreomsorgen kan organiseras och finansieras på ett ändamålsenligt sätt och analysera vilken betydelse coronapandemin får för sektorn på kort och lång sikt, säger projektets forskningsledare Gabriella Chirico Willstedt i ett pressmeddelande.
Projektet ska pågå i tre år med målet att publicera ett tiotal rapporter, där den första planeras komma ut i höst och handla om regionala skillnader i vård- och läkemedelskonsumtion. Nästa delprojekt handlar om hur vården kan styras för att skapa bäst nytta för patienterna.
SNS har också knutit en referensgrupp till sitt nya projekt. Där ingår en rad av de stora bolagen i vård- och omsorgssektorn, tillsammans med företrädare för regioner, kommuner, myndigheter och fackförbund.
Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen i hemmet och relationen till sjuksköterskor blir avgörande för välmåendet.
Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att de mekaniska husdjuren kan ha en lugnande effekt på de boende, men att de…
Folkhälsomyndigheten har gjort en genomgång av forskningen om äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor. Rapporten visar stora kunskapsluckor och en oro hos äldre hbtq-personer för sin framtida vård och omsorg.
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
