Tankesmedjan Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, har startat ett treårigt projekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering. Bakgrunden är problemen att finansiera den växande välfärden, då en allt äldre befolkning skapar större behov av vård och omsorg.
– Vi kommer att fördjupa oss i hur vården och äldreomsorgen kan organiseras och finansieras på ett ändamålsenligt sätt och analysera vilken betydelse coronapandemin får för sektorn på kort och lång sikt, säger projektets forskningsledare Gabriella Chirico Willstedt i ett pressmeddelande.
Projektet ska pågå i tre år med målet att publicera ett tiotal rapporter, där den första planeras komma ut i höst och handla om regionala skillnader i vård- och läkemedelskonsumtion. Nästa delprojekt handlar om hur vården kan styras för att skapa bäst nytta för patienterna.
SNS har också knutit en referensgrupp till sitt nya projekt. Där ingår en rad av de stora bolagen i vård- och omsorgssektorn, tillsammans med företrädare för regioner, kommuner, myndigheter och fackförbund.
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
