Lisa Spang, Marie Holmefur, Liselotte Hermansson och Kajsa Lidström Holmqvist (2022). Applying to a nursing home is a way to maintain control of life—Experiences from Swedish nursing home applicants. Publicerad i Scandinavian journal of caring sciences.
Starka skäl att välja äldreboende framför hemmet
Lisa Spang, doktorand på Örebro universitet och en del av det tvärvetenskapliga doktorandprogrammet Successful ageing, har undersökt orsakerna bakom äldre personers ansökningar om att få flytta in på äldreboende.
Lisa Spangs intresse för frågan uppstod när hon tidigare arbetade som utskrivningssamordnare vid ett stort universitetssjukhus. Hon var då med i utskrivningsprocessen och planerade för vidare insatser inom rehabilitering och omsorgsinsatser.
– Varje dag möttes jag av äldre som inte ville återgå till sina hem utan önskade att direkt få flytta till ett särskilt boende. Därav växte min forskningsfråga fram: vad är det som gör att äldre väljer att ansöka om särskilt boende i stället för att bo kvar hemma med stöd från hemsjukvård och hemtjänst? berättar Lisa Spang.
Undersökningen presenteras i en artikel som publicerats i Scandinavian journal of caring sciences och är den första delstudien av fyra i projektet Ageing in the right place – experiences of daily life leading to a nursing home application och fokuserar på personer med enbart somatiska behov, det vill säga de som inte har demens. Den här gruppen är extra intressant eftersom samhället förväntar sig att de ska bo kvar hemma och därför har antalet platser i särskilt boende minskats kraftigt.
Deltagarna som medverkat i undersökningen beskriver i intervjuer hur de inte längre upplever sig ha kontroll över sina liv. De berättar att hemtjänsten styr deras vardag, att deras boende förvandlas till en arbetsplats i stället för att få vara ett hem. Genom att ansöka om särskilt boende får de själva bestämma och får kontroll över sina liv, anser de. Det handlar alltså inte om att vara självständig i sina aktiviteter i meningen ”klara sig själv” utan om att vara den som själv bestämmer och kontrollerar när och var man behöver hjälp. De anser dock inte att särskilt boende är ett bättre alternativ rent fysiskt än det egna hemmet. Men de vill hellre ta emot vård och omsorg på ett särskilt boende än hemma. En viktig aspekt är också att de på ett särskilt boende tar emot vård från en mindre grupp personal som de lär känna samt att personalen finns tillgänglig snabbt.
Var det något i resultatet som överraskade er?
– Ja, hur stark den svenska traditionen att flytta är hos dagens äldre, att det är ett naturligt steg att flytta till särskilt boende, eller ”hemmet” som de säger. De beskriver det som en medborglig rätt att få tillgång till ett särskilt boende när de känner att de inte längre vill bo kvar hemma, säger Lisa Spang.
En annan sak som överraskade henne var hur medvetna de äldre var om att de inte ville ta emot hemtjänst. De hade sett och hört alldeles för mycket negativt och att ansöka om särskilt boende sågs som ett förberedande steg för att inte hamna i en situation där de tvingas till det. De var egentligen inte redo att flytta men ville stå i kö om något akut skulle drabba dem.
De anhöriga var också med och var starkt påverkade till beslutet att ansöka. De ansökte för att tillgodose sina anhörigas önskan eller behov.
– En del äldre kände sig trygga hemma och kände inte behov av att flytta men beskrev hur de anhöriga kände en oro över att de skulle fortsätta bo kvar hemma, säger Lisa Spang.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…