Foto: Pixaby

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det tar innan en diagnos kan ställas.

I Sverige behandlas omkring 80 000–90 000 personer för benskörhetsfrakturer varje år. Av dessa är ungefär en femtedel höftfrakturer. Cirka hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av männen beräknas få en benskörhetsfraktur under sitt liv, vilket leder till försämrad livskvalitet om man inte får behandling i tid.

I dag tar det ofta lång tid mellan att en fraktur inträffar till att en patient får diagnosen benskörhet och rätt behandling. Och det är stor skillnad mellan regionerna. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

– Enligt vår analys är det ungefär 75 procent av patienterna som får diagnosen benskörhet inom två år från det att de har fått en första fraktur. Det kan gå betydligt fortare, men även ta längre tid än så, säger Ann-Sofie Bertilsson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

En anledning till att det är så stora tidsskillnader är att väntetider till bentäthetsmätning skiljer sig åt mellan regionerna.

Rapporten visar också att antalet personer som råkar ut för ytterligare en fraktur, enbart har minskat marginellt sedan den förra utvärderingen som gjordes för tio år sedan. Och i dag är det vanligare att personer i åldern 50-69 år får nya frakturer efter en tidigare höftfraktur, jämfört med personer över 70 år.

För att förbättra vården för personer med benskörhet, behöver regionerna och den kommunala hälso- och sjukvården bättre följsamhet till flera av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för osteoporosvård. Bland annat borde varje region inrätta så kallade frakturkoordinatorer som kan samordna vården för patienten.

– De flesta regioner har infört frakturkoordinatorer, men i en tredjedel saknas fortfarande den funktionen, säger Ann-Sofie Bertilsson.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…

Fler nyheter

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…

En man springer på en väg.

Symptom, samsjuklighet och andra utmaningar för äldre med ADHD

En litteraturstudie från Hälsohögskolan i Jönköping har sammanställt forskningen om äldre personer med ADHD. De grundläggande symptomen består, men tar sig ofta andra…