Socialstyrelsen (2023). Nationella riktlinjer. Rörelseorganens sjukdomar utvärdering av vården vid osteoporos.

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet
I Sverige behandlas omkring 80 000–90 000 personer för benskörhetsfrakturer varje år. Av dessa är ungefär en femtedel höftfrakturer. Cirka hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av männen beräknas få en benskörhetsfraktur under sitt liv, vilket leder till försämrad livskvalitet om man inte får behandling i tid.
I dag tar det ofta lång tid mellan att en fraktur inträffar till att en patient får diagnosen benskörhet och rätt behandling. Och det är stor skillnad mellan regionerna. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
– Enligt vår analys är det ungefär 75 procent av patienterna som får diagnosen benskörhet inom två år från det att de har fått en första fraktur. Det kan gå betydligt fortare, men även ta längre tid än så, säger Ann-Sofie Bertilsson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
En anledning till att det är så stora tidsskillnader är att väntetider till bentäthetsmätning skiljer sig åt mellan regionerna.
Rapporten visar också att antalet personer som råkar ut för ytterligare en fraktur, enbart har minskat marginellt sedan den förra utvärderingen som gjordes för tio år sedan. Och i dag är det vanligare att personer i åldern 50-69 år får nya frakturer efter en tidigare höftfraktur, jämfört med personer över 70 år.
För att förbättra vården för personer med benskörhet, behöver regionerna och den kommunala hälso- och sjukvården bättre följsamhet till flera av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för osteoporosvård. Bland annat borde varje region inrätta så kallade frakturkoordinatorer som kan samordna vården för patienten.
– De flesta regioner har infört frakturkoordinatorer, men i en tredjedel saknas fortfarande den funktionen, säger Ann-Sofie Bertilsson.
Relaterat

Åldrandet in på bara kroppen
I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med…

Äldre hjältar intar scenen
Jan Guillous deckarserie med äldre huvudpersoner är en del av en större trend. Recensenten Karin Lövgren sätter dem i ett sammanhang i det…

Lekfull professor ser nya vägar
Albert Westergren har forskat om undernäring och ätsvårigheter bland äldre personer i flera decennier. De senaste åren har hans forskning blivit mer lekfull,…
Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25
1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…