Socialstyrelsen (2023). Nationella riktlinjer. Rörelseorganens sjukdomar utvärdering av vården vid osteoporos.

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet
I Sverige behandlas omkring 80 000–90 000 personer för benskörhetsfrakturer varje år. Av dessa är ungefär en femtedel höftfrakturer. Cirka hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av männen beräknas få en benskörhetsfraktur under sitt liv, vilket leder till försämrad livskvalitet om man inte får behandling i tid.
I dag tar det ofta lång tid mellan att en fraktur inträffar till att en patient får diagnosen benskörhet och rätt behandling. Och det är stor skillnad mellan regionerna. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
– Enligt vår analys är det ungefär 75 procent av patienterna som får diagnosen benskörhet inom två år från det att de har fått en första fraktur. Det kan gå betydligt fortare, men även ta längre tid än så, säger Ann-Sofie Bertilsson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
En anledning till att det är så stora tidsskillnader är att väntetider till bentäthetsmätning skiljer sig åt mellan regionerna.
Rapporten visar också att antalet personer som råkar ut för ytterligare en fraktur, enbart har minskat marginellt sedan den förra utvärderingen som gjordes för tio år sedan. Och i dag är det vanligare att personer i åldern 50-69 år får nya frakturer efter en tidigare höftfraktur, jämfört med personer över 70 år.
För att förbättra vården för personer med benskörhet, behöver regionerna och den kommunala hälso- och sjukvården bättre följsamhet till flera av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för osteoporosvård. Bland annat borde varje region inrätta så kallade frakturkoordinatorer som kan samordna vården för patienten.
– De flesta regioner har infört frakturkoordinatorer, men i en tredjedel saknas fortfarande den funktionen, säger Ann-Sofie Bertilsson.
Relaterat

Värmeböljor kan ge farliga saltrubbningar hos äldre
Den globala uppvärmningen i samband med en åldrande befolkning kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Det…

Proteiner och styrketräning hjälper åldrande muskler
Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling…
Fler nyheter

En plattform för äldres rättigheter och välfärd
Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre…

Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar
Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar…

Så kan demens påverka empatiförmågan
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…