Socialstyrelsen (2023). Nationella riktlinjer. Rörelseorganens sjukdomar utvärdering av vården vid osteoporos.
![](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/02/walk-4194190_1290-pixaby.jpg)
Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet
I Sverige behandlas omkring 80 000–90 000 personer för benskörhetsfrakturer varje år. Av dessa är ungefär en femtedel höftfrakturer. Cirka hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av männen beräknas få en benskörhetsfraktur under sitt liv, vilket leder till försämrad livskvalitet om man inte får behandling i tid.
I dag tar det ofta lång tid mellan att en fraktur inträffar till att en patient får diagnosen benskörhet och rätt behandling. Och det är stor skillnad mellan regionerna. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
– Enligt vår analys är det ungefär 75 procent av patienterna som får diagnosen benskörhet inom två år från det att de har fått en första fraktur. Det kan gå betydligt fortare, men även ta längre tid än så, säger Ann-Sofie Bertilsson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
En anledning till att det är så stora tidsskillnader är att väntetider till bentäthetsmätning skiljer sig åt mellan regionerna.
Rapporten visar också att antalet personer som råkar ut för ytterligare en fraktur, enbart har minskat marginellt sedan den förra utvärderingen som gjordes för tio år sedan. Och i dag är det vanligare att personer i åldern 50-69 år får nya frakturer efter en tidigare höftfraktur, jämfört med personer över 70 år.
För att förbättra vården för personer med benskörhet, behöver regionerna och den kommunala hälso- och sjukvården bättre följsamhet till flera av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för osteoporosvård. Bland annat borde varje region inrätta så kallade frakturkoordinatorer som kan samordna vården för patienten.
– De flesta regioner har infört frakturkoordinatorer, men i en tredjedel saknas fortfarande den funktionen, säger Ann-Sofie Bertilsson.
Relaterat
![Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/07/mp54547052-upset-older-woman-sit-on-sofa-looking-out-window-652x550.jpg)
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
![Porträttbild på Merita Neziraj.](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/07/merita_neziraj_foto_malmo_universitet-652x433.jpg)
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
![](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/06/elderly-woman-and-her-adult-daughter-from-the-window-foto-Berkut-Mostphotos-652x550.jpg)
Fler äldre lever längre efter operation
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…
Fler nyheter
![Detalj ur omslaget till SBU:s rapport](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2020/09/SBU-bild-652x550.jpg)
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…
![](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/06/mp25046804-senior-researcher-using-a-magnifier-652x550.jpg)
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…