I sin studie har lundaforskarna mätt olösliga samlingar av proteiner, samt hur beta-amyloid påverkar en löslig variant av tau.
– Relativt få studier har tidigare undersökt över tid hur de två proteinerna förändrar sig redan i ett prekliniskt stadium av sjukdomen, det vill säga innan symptomen visar sig. Vi undersökte en särskild fosforylerad variant av tau, så kallat P-tau217, som verkar ändra sig särskilt tidigt under sjukdomen. P-tau217 tror vi kan vara en ny möjlig biomarkör för alzheimer, och det behöver vi studera vidare, säger Niklas Mattsson, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Det visade sig att beta-amyloid tycktes vara det som först ger förändringar av lösligt tau i ryggvätskan. Redan flera år innan man kan se ansamlat tau i hjärnan med en PET-kamera sker den här frisättningen och fosforyleringen av tau-protein, vilket betyder att man skulle kunna komma in i ett tidigare skede med behandling mot de lösliga formerna av tau.
– Sammantaget ger dessa fynd en ökad insikt i samspelet mellan beta-amyloid och tau, hur och när förändringarna i hjärnan sker. Om vi kan förstå dessa kopplingar kan vi också förstå mer om de komplicerade och långsamma processerna som föregår neurodegenerativa sjukdomar. Något som i framtiden kan ha stor betydelse för kliniska prövningar, och för att sätta in behandlingen i rätt tid, säger Niklas Mattsson.
Niklas Mattsson-Carlgren, Emelie Andersson, Shorena Janelidze, Rik Ossenkoppele, Philip Insel, Olof Strandberg, Henrik Zetterberg, Howard J. Rosen, Gil Rabinovici, Xiyun Chai, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Erik Stomrud, Ruben Smith, Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson (2020). Aβ deposition is associated with increases in soluble and phosphorylated tau that precede a positive Tau PET in Alzheimer’s disease. Science advances.
Äldre i Centrum ställer tre frågor till författaren och journalisten Annica Triberg som har skrivit boken När jag glömde min födelsedag – en berättelse om demens. Boken riktar sig till barn och handlar om hur man pratar med barn om…
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.
I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar om familjens betydelse för äldre personer och hur det har förändrats över tid.
Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
