I sin studie har lundaforskarna mätt olösliga samlingar av proteiner, samt hur beta-amyloid påverkar en löslig variant av tau.
– Relativt få studier har tidigare undersökt över tid hur de två proteinerna förändrar sig redan i ett prekliniskt stadium av sjukdomen, det vill säga innan symptomen visar sig. Vi undersökte en särskild fosforylerad variant av tau, så kallat P-tau217, som verkar ändra sig särskilt tidigt under sjukdomen. P-tau217 tror vi kan vara en ny möjlig biomarkör för alzheimer, och det behöver vi studera vidare, säger Niklas Mattsson, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Det visade sig att beta-amyloid tycktes vara det som först ger förändringar av lösligt tau i ryggvätskan. Redan flera år innan man kan se ansamlat tau i hjärnan med en PET-kamera sker den här frisättningen och fosforyleringen av tau-protein, vilket betyder att man skulle kunna komma in i ett tidigare skede med behandling mot de lösliga formerna av tau.
– Sammantaget ger dessa fynd en ökad insikt i samspelet mellan beta-amyloid och tau, hur och när förändringarna i hjärnan sker. Om vi kan förstå dessa kopplingar kan vi också förstå mer om de komplicerade och långsamma processerna som föregår neurodegenerativa sjukdomar. Något som i framtiden kan ha stor betydelse för kliniska prövningar, och för att sätta in behandlingen i rätt tid, säger Niklas Mattsson.
Niklas Mattsson-Carlgren, Emelie Andersson, Shorena Janelidze, Rik Ossenkoppele, Philip Insel, Olof Strandberg, Henrik Zetterberg, Howard J. Rosen, Gil Rabinovici, Xiyun Chai, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Erik Stomrud, Ruben Smith, Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson (2020). Aβ deposition is associated with increases in soluble and phosphorylated tau that precede a positive Tau PET in Alzheimer’s disease. Science advances.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Äldre i Centrum ställer tre frågor till författaren och journalisten Annica Triberg som har skrivit boken När jag glömde min födelsedag – en berättelse om demens. Boken riktar sig till barn och handlar om hur man pratar med barn om…
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
