Ny alzheimerstudie hittar möjlig biomarkör

Forskare från Lunds universitet har gjort en långtidsstudie där de undersöker hur proteinerna beta-amyloid och tau, som båda kopplas till Alzeimers sjukdom, förändras i hjärnan. Resultaten skulle kunna förklara några av mekanismerna bakom sjukdomen, och studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science advances.

I sin studie har lundaforskarna mätt olösliga samlingar av proteiner, samt hur beta-amyloid påverkar en löslig variant av tau.

– Relativt få studier har tidigare undersökt över tid hur de två proteinerna förändrar sig redan i ett prekliniskt stadium av sjukdomen, det vill säga innan symptomen visar sig. Vi undersökte en särskild fosforylerad variant av tau, så kallat P-tau217, som verkar ändra sig särskilt tidigt under sjukdomen. P-tau217 tror vi kan vara en ny möjlig biomarkör för alzheimer, och det behöver vi studera vidare, säger Niklas Mattsson, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Det visade sig att beta-amyloid tycktes vara det som först ger förändringar av lösligt tau i ryggvätskan. Redan flera år innan man kan se ansamlat tau i hjärnan med en PET-kamera sker den här frisättningen och fosforyleringen av tau-protein, vilket betyder att man skulle kunna komma in i ett tidigare skede med behandling mot de lösliga formerna av tau.

– Sammantaget ger dessa fynd en ökad insikt i samspelet mellan beta-amyloid och tau, hur och när förändringarna i hjärnan sker. Om vi kan förstå dessa kopplingar kan vi också förstå mer om de komplicerade och långsamma processerna som föregår neurodegenerativa sjukdomar. Något som i framtiden kan ha stor betydelse för kliniska prövningar, och för att sätta in behandlingen i rätt tid, säger Niklas Mattsson.

Läs artikeln här

Niklas Mattsson-Carlgren, Emelie Andersson, Shorena Janelidze, Rik Ossenkoppele, Philip Insel, Olof Strandberg, Henrik Zetterberg, Howard J. Rosen, Gil Rabinovici, Xiyun Chai, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Erik Stomrud, Ruben Smith, Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson (2020). Aβ deposition is associated with increases in soluble and phosphorylated tau that precede a positive Tau PET in Alzheimer’s disease. Science advances.

 

 

Relaterat

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.

Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer

Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor. 

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.

Fler nyheter

Äldre par promenerar med gångstavar

Raska promenader minskar risken för fetma och muskelförlust

Äldre personer som är måttligt fysiskt aktiva har betydligt lägre risk att drabbas av sarkopen obesitas, som är en kombination av fetma och svaga muskler. Det visar ny forskning från Örebro universitet.

Äldre personer samlade kring ett spel

Samverkan mellan kommun och civilsamhälle kan bryta ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer kan vara avgörande för att lösa problemet.

Därför är högintensiv träning bra för äldre personer

Att fysisk träning är viktigt för hälsan, särskilt för äldre personer, är ingen nyhet. Korta, högintensiva träningspass för äldre kan vara mer effektivt än traditionell konditionsträning, visar en avhandling från Umeå universitet.