Aktiviteter som att titta på konst, samtala om konst och skapa konst kan enligt de granskade studierna bidra positivt till patienters mående. Foto Mostphotos

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.

Intresset för kulturens hälsofrämjande egenskaper har ökat under de senaste decennierna, men fortfarande saknas mycket kunskap på området. Nu har forskare vid Syddansk universitet sammanfattat vad forskningen vet om hur aktiviteter med bildkonst påverkar patienter med demens och deras anhöriga som vårdar dem.

Forskarna har gått igenom 16 studier från åren 2018–2022 och ger en försiktigt positiv bild. Aktiviteter som att titta på konst, samtala om konst och skapa konst kan enligt de granskade studierna bidra positivt till patienters mående, beteende, kognition och livskvalitet. Aktiviteterna ser också ut att ha positiv effekt på kontakten mellan patient och anhörig, att hjälpa anhöriga att se personen bakom sjukdomen samt att lätta bördan för anhöriga och minska risken för utbrändhet. Även på ett kulturellt plan kan aktiviteterna bidra positivt, bland annat genom att synliggöra och avstigmatisera demens.

Men slutsatserna i översikten är osäkra, betonar författarna. De analyserade studierna är sammantaget för små och spretiga för att det ska gå att dra säkra generella slutsatser. För att forskningsfältet ska avancera efterlyser översiktsförfattarna mer strukturerad och rigorös forskning, och ett mer omfattande samarbete mellan vård och kultursektor.

Av översikten att döma står tre länder – Storbritannien, USA och Spanien – för en stor del av forskningen på området – sammanlagt 12 av 16 studier.

Läs studien

E B Nørskov, AP Folker, & P T Andersen (2026). A State-of-the-Art review of visual art interventions for mental health promotion in dementia care. Nordic Journal of Arts, Culture and Health.

 

Relaterat

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Fler nyheter

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…