E B Nørskov, AP Folker, & P T Andersen (2026). A State-of-the-Art review of visual art interventions for mental health promotion in dementia care. Nordic Journal of Arts, Culture and Health.
Intresset för kulturens hälsofrämjande egenskaper har ökat under de senaste decennierna, men fortfarande saknas mycket kunskap på området. Nu har forskare vid Syddansk universitet sammanfattat vad forskningen vet om hur aktiviteter med bildkonst påverkar patienter med demens och deras anhöriga som vårdar dem.
Forskarna har gått igenom 16 studier från åren 2018–2022 och ger en försiktigt positiv bild. Aktiviteter som att titta på konst, samtala om konst och skapa konst kan enligt de granskade studierna bidra positivt till patienters mående, beteende, kognition och livskvalitet. Aktiviteterna ser också ut att ha positiv effekt på kontakten mellan patient och anhörig, att hjälpa anhöriga att se personen bakom sjukdomen samt att lätta bördan för anhöriga och minska risken för utbrändhet. Även på ett kulturellt plan kan aktiviteterna bidra positivt, bland annat genom att synliggöra och avstigmatisera demens.
Men slutsatserna i översikten är osäkra, betonar författarna. De analyserade studierna är sammantaget för små och spretiga för att det ska gå att dra säkra generella slutsatser. För att forskningsfältet ska avancera efterlyser översiktsförfattarna mer strukturerad och rigorös forskning, och ett mer omfattande samarbete mellan vård och kultursektor.
Av översikten att döma står tre länder – Storbritannien, USA och Spanien – för en stor del av forskningen på området – sammanlagt 12 av 16 studier.
E B Nørskov, AP Folker, & P T Andersen (2026). A State-of-the-Art review of visual art interventions for mental health promotion in dementia care. Nordic Journal of Arts, Culture and Health.
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan…
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…