Aktiviteter som att titta på konst, samtala om konst och skapa konst kan enligt de granskade studierna bidra positivt till patienters mående. Foto Mostphotos

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.

Intresset för kulturens hälsofrämjande egenskaper har ökat under de senaste decennierna, men fortfarande saknas mycket kunskap på området. Nu har forskare vid Syddansk universitet sammanfattat vad forskningen vet om hur aktiviteter med bildkonst påverkar patienter med demens och deras anhöriga som vårdar dem.

Forskarna har gått igenom 16 studier från åren 2018–2022 och ger en försiktigt positiv bild. Aktiviteter som att titta på konst, samtala om konst och skapa konst kan enligt de granskade studierna bidra positivt till patienters mående, beteende, kognition och livskvalitet. Aktiviteterna ser också ut att ha positiv effekt på kontakten mellan patient och anhörig, att hjälpa anhöriga att se personen bakom sjukdomen samt att lätta bördan för anhöriga och minska risken för utbrändhet. Även på ett kulturellt plan kan aktiviteterna bidra positivt, bland annat genom att synliggöra och avstigmatisera demens.

Men slutsatserna i översikten är osäkra, betonar författarna. De analyserade studierna är sammantaget för små och spretiga för att det ska gå att dra säkra generella slutsatser. För att forskningsfältet ska avancera efterlyser översiktsförfattarna mer strukturerad och rigorös forskning, och ett mer omfattande samarbete mellan vård och kultursektor.

Av översikten att döma står tre länder – Storbritannien, USA och Spanien – för en stor del av forskningen på området – sammanlagt 12 av 16 studier.

Läs studien

E B Nørskov, AP Folker, & P T Andersen (2026). A State-of-the-Art review of visual art interventions for mental health promotion in dementia care. Nordic Journal of Arts, Culture and Health.

 

Relaterat

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Tarmbakterier kopplas till skörhet hos äldre kvinnor

Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att…

Tandhygienisten Jessica Friberg sitter med patienten Olof

Vem har störst behov av tandvård?

Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör…

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…