Enligt Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, kan det nya blodprovet underlätta diagnostik och uppföljning i framtiden. Foto: Johan Wingborg

Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer

Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor. 

Under lång tid har ryggvätskeprov ingått vid diagnostik av Alzheimers sjukdom. På senare år har det blivit möjligt att istället göra ett blodprov i armvecket. Nu har forskare vid bland annat Göteborgs universitet tagit ett steg till, och utvecklat en metod för att mäta alzheimermarkören p-tau217 i en torkad bloddroppe på ett papperskort. Tekniken kan användas för forskning och på sikt även i vården, förklarar Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom upptäckten.

– Inte minst inom epidemiologisk forskning kan detta bli användbart. För första gången blir det möjligt att samla in data om alzheimermarkörer i blodet även i delar av världen där det saknas till exempel möjlighet att hålla blodprover kylda, säger han.

Den nya metoden kan också gynna läkemedelsutveckling genom att förenkla rekryteringsprocessen till stora kliniska studier, menar Henrik Zetterberg.

Analysen av ett torkat blodprov blir mindre exakt än de metoder som används idag. Det är inget stort problem i forskning, där resultaten från många personer räknas samman, men gör att metoden inte är lämplig att använda i vården än.

– Det finns inte heller något kliniskt behov idag. Att ta ett blodprov i armvecket fungerar utmärkt för de flesta. Äldre har vanligen en vårdkontakt som kan ordna det, säger Henrik Zetterberg.

Men om utvecklingen av alzheimerläkemedel fortsätter och det blir aktuellt att börja screena medelålders personer för förstadium till alzheimer – då skulle ett blodprov som kan tas hemma och skickas med posten vara till stor hjälp som ett första led, menar han.

– Jag tror också att vi kommer att kunna utveckla metoden vidare och få den mer exakt. Då skulle den kunna användas för att enkelt följa upp en pågående behandling utan att patienten behöver besöka sin vårdcentral. Särskilt i glesbygd skulle det underlätta mycket.

Metoden fungerade bra även för två andra ämnen som analyserades. Forskarna hoppas därför att det ska gå att anpassa tekniken för användning inom andra sjukdomar som MS och ALS.

Läs studien
Fakta
Om studien
  • Biomarkören p-tau217 analyserades i ett torkat plasmaprov av kapillärt blod (fingerstick). Resultatet jämfördes med venöst prov från samma person. Överensstämmelsen var god men inte perfekt (rS = 0,74, där rS = 1 betyder fullständig överensstämmelse).
  • Studien gjordes på sju medicinska center i fem länder: Sverige, Spanien, Italien, Danmark och Storbritannien. 304 personer deltog med både torkat prov från fingerstick och konventionellt prov i armveck.
  • I studien ingick förutom p-tau217 även två andra biomarkörer för neurologisk skada: NfL och GFAP. Resultaten visar att analys av torkade blodprov fungerar ungefär lika bra för samtliga tre.

Relaterat

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…

Fler nyheter

Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor

Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära…

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…