Enligt Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, kan det nya blodprovet underlätta diagnostik och uppföljning i framtiden. Foto: Johan Wingborg

Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer

Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor. 

Under lång tid har ryggvätskeprov ingått vid diagnostik av Alzheimers sjukdom. På senare år har det blivit möjligt att istället göra ett blodprov i armvecket. Nu har forskare vid bland annat Göteborgs universitet tagit ett steg till, och utvecklat en metod för att mäta alzheimermarkören p-tau217 i en torkad bloddroppe på ett papperskort. Tekniken kan användas för forskning och på sikt även i vården, förklarar Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom upptäckten.

– Inte minst inom epidemiologisk forskning kan detta bli användbart. För första gången blir det möjligt att samla in data om alzheimermarkörer i blodet även i delar av världen där det saknas till exempel möjlighet att hålla blodprover kylda, säger han.

Den nya metoden kan också gynna läkemedelsutveckling genom att förenkla rekryteringsprocessen till stora kliniska studier, menar Henrik Zetterberg.

Analysen av ett torkat blodprov blir mindre exakt än de metoder som används idag. Det är inget stort problem i forskning, där resultaten från många personer räknas samman, men gör att metoden inte är lämplig att använda i vården än.

– Det finns inte heller något kliniskt behov idag. Att ta ett blodprov i armvecket fungerar utmärkt för de flesta. Äldre har vanligen en vårdkontakt som kan ordna det, säger Henrik Zetterberg.

Men om utvecklingen av alzheimerläkemedel fortsätter och det blir aktuellt att börja screena medelålders personer för förstadium till alzheimer – då skulle ett blodprov som kan tas hemma och skickas med posten vara till stor hjälp som ett första led, menar han.

– Jag tror också att vi kommer att kunna utveckla metoden vidare och få den mer exakt. Då skulle den kunna användas för att enkelt följa upp en pågående behandling utan att patienten behöver besöka sin vårdcentral. Särskilt i glesbygd skulle det underlätta mycket.

Metoden fungerade bra även för två andra ämnen som analyserades. Forskarna hoppas därför att det ska gå att anpassa tekniken för användning inom andra sjukdomar som MS och ALS.

Läs studien
Fakta
Om studien
  • Biomarkören p-tau217 analyserades i ett torkat plasmaprov av kapillärt blod (fingerstick). Resultatet jämfördes med venöst prov från samma person. Överensstämmelsen var god men inte perfekt (rS = 0,74, där rS = 1 betyder fullständig överensstämmelse).
  • Studien gjordes på sju medicinska center i fem länder: Sverige, Spanien, Italien, Danmark och Storbritannien. 304 personer deltog med både torkat prov från fingerstick och konventionellt prov i armveck.
  • I studien ingick förutom p-tau217 även två andra biomarkörer för neurologisk skada: NfL och GFAP. Resultaten visar att analys av torkade blodprov fungerar ungefär lika bra för samtliga tre.

Relaterat

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Äldre kvinna lyfter handvikt

Ett lyft för hjärnhälsan

Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs…

Fler nyheter

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Äldre kvinnor mediterar

Så kan mindfulness främja äldres hälsa

Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…

Porträttbild på Miia Kivipelto

Effektiv modell tar nästa kliv

För ett decennium sedan visade ­pro­f­essor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.