Enligt Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, kan det nya blodprovet underlätta diagnostik och uppföljning i framtiden. Foto: Johan Wingborg

Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer

Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor. 

Under lång tid har ryggvätskeprov ingått vid diagnostik av Alzheimers sjukdom. På senare år har det blivit möjligt att istället göra ett blodprov i armvecket. Nu har forskare vid bland annat Göteborgs universitet tagit ett steg till, och utvecklat en metod för att mäta alzheimermarkören p-tau217 i en torkad bloddroppe på ett papperskort. Tekniken kan användas för forskning och på sikt även i vården, förklarar Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom upptäckten.

– Inte minst inom epidemiologisk forskning kan detta bli användbart. För första gången blir det möjligt att samla in data om alzheimermarkörer i blodet även i delar av världen där det saknas till exempel möjlighet att hålla blodprover kylda, säger han.

Den nya metoden kan också gynna läkemedelsutveckling genom att förenkla rekryteringsprocessen till stora kliniska studier, menar Henrik Zetterberg.

Analysen av ett torkat blodprov blir mindre exakt än de metoder som används idag. Det är inget stort problem i forskning, där resultaten från många personer räknas samman, men gör att metoden inte är lämplig att använda i vården än.

– Det finns inte heller något kliniskt behov idag. Att ta ett blodprov i armvecket fungerar utmärkt för de flesta. Äldre har vanligen en vårdkontakt som kan ordna det, säger Henrik Zetterberg.

Men om utvecklingen av alzheimerläkemedel fortsätter och det blir aktuellt att börja screena medelålders personer för förstadium till alzheimer – då skulle ett blodprov som kan tas hemma och skickas med posten vara till stor hjälp som ett första led, menar han.

– Jag tror också att vi kommer att kunna utveckla metoden vidare och få den mer exakt. Då skulle den kunna användas för att enkelt följa upp en pågående behandling utan att patienten behöver besöka sin vårdcentral. Särskilt i glesbygd skulle det underlätta mycket.

Metoden fungerade bra även för två andra ämnen som analyserades. Forskarna hoppas därför att det ska gå att anpassa tekniken för användning inom andra sjukdomar som MS och ALS.

Läs studien
Fakta
Om studien
  • Biomarkören p-tau217 analyserades i ett torkat plasmaprov av kapillärt blod (fingerstick). Resultatet jämfördes med venöst prov från samma person. Överensstämmelsen var god men inte perfekt (rS = 0,74, där rS = 1 betyder fullständig överensstämmelse).
  • Studien gjordes på sju medicinska center i fem länder: Sverige, Spanien, Italien, Danmark och Storbritannien. 304 personer deltog med både torkat prov från fingerstick och konventionellt prov i armveck.
  • I studien ingick förutom p-tau217 även två andra biomarkörer för neurologisk skada: NfL och GFAP. Resultaten visar att analys av torkade blodprov fungerar ungefär lika bra för samtliga tre.

Relaterat

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Fler nyheter

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…