Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd

Äldre anhöriga upplever en högre belastning av att ge omsorg, särskilt i de fall när de bor med sin partner. Personer med svagare socialt nätverk är särskilt utsatta för negativa konsekvenser, enligt Mariam Kirvalidzes avhandlingsstudier.

– Vi behöver ge dessa informella omsorgsgivare mer stöd. Med allt fler äldre och den resurs- och kompetensbrist vi ser inom äldreomsorgen kommer pressen på anhöriga att öka än mer, säger Mariam Kirvalidze.

Mariam Kirvalidze disputerar vid ARC, Karolinska institutet, den 23 april 2026. Foto: Alabastro Photography

De flesta informella omsorgsgivare ger stöd med låg eller måttlig intensitet, men en inte obetydlig andel ger högintensivt stöd, det vill säga mer än 30 timmar per vecka, förklarar Mariam Kirvalizde.

– Det är viktigt att identifiera dessa personer.

Avhandlingen består av fyra delstudier (se fakta). Mariam Kirvalidze har bland annat undersökt hur äldre upplever att ta hand om sina nära anhöriga.

Äldre kvinnor tar fortfarande i högre grad hand om sina anhöriga än män, 60 procent mot 40, även om de skillnaden har minskat genom åren. Det finns också skillnad i vilken typ av stöd som kvinnor respektive män ger.

Kvinnor ger mer högintensivt stöd, som handlar om personlig hygien, att klä på, duscha, förbereda måltider. Män ger i högre grad stöd inom områden som ekonomin och externa kontakter.

– Kvinnor bär fortfarande en högre börda. De får till exempel mindre tid för egna sociala aktiviteter. Belastningen kan också leda till kronisk stress, både fysisk och psykisk, och resultera i ångest och depression. Ju mer omsorg någon ger, desto mer kan problemen öka.

Mariam Kirvalidze ser också många positiva följder av att ta hand om en nära anhörig i sina studier.

– Det ger mening och kan också ge mycket tillbaka. Omsorgen fungerar väl för många och det ser också olika för olika individer. Men vi kan inte lägga mer börda på dem som gör mest, utan att erbjuda dem mer stöd, säger hon.

I avhandlingens fjärde studie har Mariam Kirvalidze sammanställt resultat från 47 systematiska översikter om stödinsatser för informella omsorgsgivare runt om i världen. Trots många projekt och program är det samlade vetenskapliga stödet för att förbättra omsorgsgivares fysiska eller psykiska hälsa svagt och blandat. Vissa insatser är ändå lovande, berättar hon. Särskilt sådana som består av flera delar och är personcentrerade.

– Alla anhöriga är unika. Vi ser att stödet behöver vara nära, flexibelt och tillgängligt. Vissa behöver bara information, medan andra behöver både psykologiskt stöd och utbildning.

I Sverige finns det nationell strategi för att stödja anhöriga. Men systemet har brister, enligt Mariam Kirvalidze.

– Insatserna följs inte upp nationellt i dag, och det finns inte heller samlade resultat för oss forskare att utgå ifrån.

Mariam Kirvalidze ett tydligt budskap till landets beslutsfattare:

– Regeringen behöver arbeta för att alla anhöriga ska få samma stöd över hela landet. Vår enkät visar att det ser olika ut i dag, och det ska inte bero på var man bor. Samtidigt behövs det även mer forskning inom området, och de stödinsatser som fungerar behöver skalas upp.