Ny alzheimerstudie hittar möjlig biomarkör

Forskare från Lunds universitet har gjort en långtidsstudie där de undersöker hur proteinerna beta-amyloid och tau, som båda kopplas till Alzeimers sjukdom, förändras i hjärnan. Resultaten skulle kunna förklara några av mekanismerna bakom sjukdomen, och studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science advances.

I sin studie har lundaforskarna mätt olösliga samlingar av proteiner, samt hur beta-amyloid påverkar en löslig variant av tau.

– Relativt få studier har tidigare undersökt över tid hur de två proteinerna förändrar sig redan i ett prekliniskt stadium av sjukdomen, det vill säga innan symptomen visar sig. Vi undersökte en särskild fosforylerad variant av tau, så kallat P-tau217, som verkar ändra sig särskilt tidigt under sjukdomen. P-tau217 tror vi kan vara en ny möjlig biomarkör för alzheimer, och det behöver vi studera vidare, säger Niklas Mattsson, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Det visade sig att beta-amyloid tycktes vara det som först ger förändringar av lösligt tau i ryggvätskan. Redan flera år innan man kan se ansamlat tau i hjärnan med en PET-kamera sker den här frisättningen och fosforyleringen av tau-protein, vilket betyder att man skulle kunna komma in i ett tidigare skede med behandling mot de lösliga formerna av tau.

– Sammantaget ger dessa fynd en ökad insikt i samspelet mellan beta-amyloid och tau, hur och när förändringarna i hjärnan sker. Om vi kan förstå dessa kopplingar kan vi också förstå mer om de komplicerade och långsamma processerna som föregår neurodegenerativa sjukdomar. Något som i framtiden kan ha stor betydelse för kliniska prövningar, och för att sätta in behandlingen i rätt tid, säger Niklas Mattsson.

Läs artikeln här

Niklas Mattsson-Carlgren, Emelie Andersson, Shorena Janelidze, Rik Ossenkoppele, Philip Insel, Olof Strandberg, Henrik Zetterberg, Howard J. Rosen, Gil Rabinovici, Xiyun Chai, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Erik Stomrud, Ruben Smith, Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson (2020). Aβ deposition is associated with increases in soluble and phosphorylated tau that precede a positive Tau PET in Alzheimer’s disease. Science advances.

 

 

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…