I sin studie har lundaforskarna mätt olösliga samlingar av proteiner, samt hur beta-amyloid påverkar en löslig variant av tau.
– Relativt få studier har tidigare undersökt över tid hur de två proteinerna förändrar sig redan i ett prekliniskt stadium av sjukdomen, det vill säga innan symptomen visar sig. Vi undersökte en särskild fosforylerad variant av tau, så kallat P-tau217, som verkar ändra sig särskilt tidigt under sjukdomen. P-tau217 tror vi kan vara en ny möjlig biomarkör för alzheimer, och det behöver vi studera vidare, säger Niklas Mattsson, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Det visade sig att beta-amyloid tycktes vara det som först ger förändringar av lösligt tau i ryggvätskan. Redan flera år innan man kan se ansamlat tau i hjärnan med en PET-kamera sker den här frisättningen och fosforyleringen av tau-protein, vilket betyder att man skulle kunna komma in i ett tidigare skede med behandling mot de lösliga formerna av tau.
– Sammantaget ger dessa fynd en ökad insikt i samspelet mellan beta-amyloid och tau, hur och när förändringarna i hjärnan sker. Om vi kan förstå dessa kopplingar kan vi också förstå mer om de komplicerade och långsamma processerna som föregår neurodegenerativa sjukdomar. Något som i framtiden kan ha stor betydelse för kliniska prövningar, och för att sätta in behandlingen i rätt tid, säger Niklas Mattsson.
Niklas Mattsson-Carlgren, Emelie Andersson, Shorena Janelidze, Rik Ossenkoppele, Philip Insel, Olof Strandberg, Henrik Zetterberg, Howard J. Rosen, Gil Rabinovici, Xiyun Chai, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Erik Stomrud, Ruben Smith, Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson (2020). Aβ deposition is associated with increases in soluble and phosphorylated tau that precede a positive Tau PET in Alzheimer’s disease. Science advances.
Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens innehåll nedan!
Hbtq-personer med demenssjukdomar är osynliga i policys och i omsorgens vardag, visar en ny studie. Demensomsorgen måste utmana heteronormer och skapa bättre förutsättningar för queera liv att bli synliga och erkända.
Fotografen Jens Sølvberg står bakom många av bilderna som du ser i temats artiklar och även omslaget för Äldre i Centrum nummer 1/25. Omslaget föreställer hans make Reinhold Nilsson, som har demens och försvinner bit för bit.
Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den traditionella hälso- och sjukvården, enligt folkhälsoutvecklare i Jönköping, där den också har testats.
Nu startar vi en ny serie i Äldre i Centrum-podden, där vi presenterar nya avhandlingar inom äldre- och åldrandeforskningens fält. Först ut i serien är Frida Nordeström, nydisputerad vid Lunds universitet, som har forskat om boendemiljöns betydelse för välmåendet.
Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.
