I sin studie har lundaforskarna mätt olösliga samlingar av proteiner, samt hur beta-amyloid påverkar en löslig variant av tau.
– Relativt få studier har tidigare undersökt över tid hur de två proteinerna förändrar sig redan i ett prekliniskt stadium av sjukdomen, det vill säga innan symptomen visar sig. Vi undersökte en särskild fosforylerad variant av tau, så kallat P-tau217, som verkar ändra sig särskilt tidigt under sjukdomen. P-tau217 tror vi kan vara en ny möjlig biomarkör för alzheimer, och det behöver vi studera vidare, säger Niklas Mattsson, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Det visade sig att beta-amyloid tycktes vara det som först ger förändringar av lösligt tau i ryggvätskan. Redan flera år innan man kan se ansamlat tau i hjärnan med en PET-kamera sker den här frisättningen och fosforyleringen av tau-protein, vilket betyder att man skulle kunna komma in i ett tidigare skede med behandling mot de lösliga formerna av tau.
– Sammantaget ger dessa fynd en ökad insikt i samspelet mellan beta-amyloid och tau, hur och när förändringarna i hjärnan sker. Om vi kan förstå dessa kopplingar kan vi också förstå mer om de komplicerade och långsamma processerna som föregår neurodegenerativa sjukdomar. Något som i framtiden kan ha stor betydelse för kliniska prövningar, och för att sätta in behandlingen i rätt tid, säger Niklas Mattsson.
Niklas Mattsson-Carlgren, Emelie Andersson, Shorena Janelidze, Rik Ossenkoppele, Philip Insel, Olof Strandberg, Henrik Zetterberg, Howard J. Rosen, Gil Rabinovici, Xiyun Chai, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Erik Stomrud, Ruben Smith, Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson (2020). Aβ deposition is associated with increases in soluble and phosphorylated tau that precede a positive Tau PET in Alzheimer’s disease. Science advances.
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
