622 äldre personer i Örebro kommun deltog i en enkätstudie där de fick svara på frågor om trygghet. Deltagarna som var mellan 64 och 106 år fick bland annat skatta sin oro för olika sorters brott, sin fysiska och emotionella hälsa samt infrastrukturen i bostadsområdet och hemmet.
Studie kartlägger äldres otrygghet
Forskare från Örebro universitet har genomfört en enkätstudie som visar att en överväldigande majoritet äldre personer, 80 procent, känner sig trygga. Samtidigt pekar resultaten också på att två vanliga orsaker till otrygghet bland äldre personer är rädslan att bli utsatt för brott och den vardagliga miljön.
– Det kan handla om besvärliga trappor eller trösklar hemma som de äldre har svårt att klara av, säger Nadezhda Golovchanova, doktorand vid Örebro universitet och försteförfattare till studien.
Studiedeltagarna, som bodde på olika seniorboenden, uppgav även att det sociala klimatet i bostadsområdet kunde göra att de kände sig otrygga.
I en annan studie som Nadezhda Golovchanova har genomfört med samma enkätsvar finns det resultat som kan koppla oro för brott till depressiva känslor och sämre livskvalitet hos äldre.
– Vi kunde se att det finns ett statistiskt samband. När oron för brott ökar blir man mindre nöjd med livet och upplever mer depressiva känslor, säger hon.
Dessa äldre hade en tendens att dessutom älta samma negativa situation gång på gång eller föreställa sig hemska och negativa följder. Men det går inte att säga att det är rädslan för brott som verkligen leder till en ökning av depressiva känslor, utan det är också möjligt att äldre som redan har depressiva känslor upplever en situation som mer farlig och hotfull.
– Vi behöver komma ihåg att det finns flera förklaringar till upplevd otrygghet bland äldre, både av kriminell och icke-kriminell karaktär. Det gäller både för vidare forskning och säkerhetsfrämjande insatser, säger Nadezhda Golovchanova.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…