Äldre par som sitter på en bänk vid havet.
Foto: Unsplash

Studie kartlägger äldres otrygghet

Rädsla för att till exempel ramla, det sociala klimatet i grannskapet och oro för brott är några av orsakerna till att äldre känner sig otrygga, något som i längden kan bidra till depressiva känslor och dålig självkänsla.

Forskare från Örebro universitet har genomfört en enkätstudie som visar att en överväldigande majoritet äldre personer, 80 procent, känner sig trygga. Samtidigt pekar resultaten också på att två vanliga orsaker till otrygghet bland äldre personer är rädslan att bli utsatt för brott och den vardagliga miljön. 

– Det kan handla om besvärliga trappor eller trösklar hemma som de äldre har svårt att klara av, säger Nadezhda Golovchanova, doktorand vid Örebro universitet och försteförfattare till studien.

Studiedeltagarna, som bodde på olika seniorboenden, uppgav även att det sociala klimatet i bostadsområdet kunde göra att de kände sig otrygga. 

I en annan studie som Nadezhda Golovchanova har genomfört med samma enkätsvar finns det resultat som kan koppla oro för brott till depressiva känslor och sämre livskvalitet hos äldre. 

– Vi kunde se att det finns ett statistiskt samband. När oron för brott ökar blir man mindre nöjd med livet och upplever mer depressiva känslor, säger hon. 

Dessa äldre hade en tendens att dessutom älta samma negativa situation gång på gång eller föreställa sig hemska och negativa följder. Men det går inte att säga att det är rädslan för brott som verkligen leder till en ökning av depressiva känslor, utan det är också möjligt att äldre som redan har depressiva känslor upplever en situation som mer farlig och hotfull. 

– Vi behöver komma ihåg att det finns flera förklaringar till upplevd otrygghet bland äldre, både av kriminell och icke-kriminell karaktär. Det gäller både för vidare forskning och säkerhetsfrämjande insatser, säger Nadezhda Golovchanova. 

Fakta
Enkätstudien

622 äldre personer i Örebro kommun deltog i en enkätstudie där de fick svara på frågor om trygghet. Deltagarna som var mellan 64 och 106 år fick bland annat skatta sin oro för olika sorters brott, sin fysiska och emotionella hälsa samt infrastrukturen i bostadsområdet och hemmet.

Ladda ner den vetenskapliga artikeln

Relaterat

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

En annorlunda relationsexpert

Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är…

Länge leve kulturtanten!

Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.

Fler nyheter

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…

Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…