Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet.

Vad var målet med den här studien?
– Målet var att bygga vidare på min artikel om 110-åringar i Sverige, där jag visade att deras ålder går att validera med svenska arkiv och register. Man läser ju ofta om att ens gener kan göra att man lever längre och då ville jag titta på de som blir allra äldst och hur länge deras syskon och föräldrar lever.

Varför just 108-åringar?
– Det är ett stort jobb att verifiera alla och hitta deras familjer, så det behöver bli ett hanterbart antal. Det blev 160 stycken 108-åringar.

Vilka var de viktigaste resultaten?
– Det visade sig att både syskon och föräldrar till 108-åringar hade en högre överlevnad än resten av befolkningen. Syskonen hade både en längre medellivslängd och en större andel som nådde 90-årsåldern. Föräldrar och syskon levde i snitt fem år längre än andra.

Var det något som gjorde dig förvånad?
– Nej, inte direkt. Jag hade kanske trott att det skulle vara ännu större skillnader, men resultaten bekräftar tidigare forskning, fast den har inte gjorts i en svensk kontext förut. Så det är väldigt intressant att se att det gäller även här.

Vad säger det här resultatet om arv kontra miljö?
– Att leva väldigt länge är en kombination av arv och miljö, tänker jag. Men det är ju en fördel att ha släktingar som har levt länge, så det finns garanterat en genetisk komponent här. Nu håller jag på med förarbetet till en ny studie där jag går ner till 105 års ålder och tittar på alla dem. Det rör sig om 1200 –1300 personer. Där tittar jag även på de som varit gifta med de som levt länge. De delar ju inte genetiskt arv, men om även de lever längre än andra borde det handla om miljö också.

Läs mer

Relaterat

Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja

I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.

Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre

Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…

Fler nyheter

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.