H Huber, L Montoliu-Gaya, W S Brum, m fl. (2026) A minimally invasive dried blood spot biomarker test for the detection of Alzheimer’s disease pathology. Nature Medicine.
Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer
Under lång tid har ryggvätskeprov ingått vid diagnostik av Alzheimers sjukdom. På senare år har det blivit möjligt att istället göra ett blodprov i armvecket. Nu har forskare vid bland annat Göteborgs universitet tagit ett steg till, och utvecklat en metod för att mäta alzheimermarkören p-tau217 i en torkad bloddroppe på ett papperskort. Tekniken kan användas för forskning och på sikt även i vården, förklarar Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom upptäckten.
– Inte minst inom epidemiologisk forskning kan detta bli användbart. För första gången blir det möjligt att samla in data om alzheimermarkörer i blodet även i delar av världen där det saknas till exempel möjlighet att hålla blodprover kylda, säger han.
Den nya metoden kan också gynna läkemedelsutveckling genom att förenkla rekryteringsprocessen till stora kliniska studier, menar Henrik Zetterberg.
Analysen av ett torkat blodprov blir mindre exakt än de metoder som används idag. Det är inget stort problem i forskning, där resultaten från många personer räknas samman, men gör att metoden inte är lämplig att använda i vården än.
– Det finns inte heller något kliniskt behov idag. Att ta ett blodprov i armvecket fungerar utmärkt för de flesta. Äldre har vanligen en vårdkontakt som kan ordna det, säger Henrik Zetterberg.
Men om utvecklingen av alzheimerläkemedel fortsätter och det blir aktuellt att börja screena medelålders personer för förstadium till alzheimer – då skulle ett blodprov som kan tas hemma och skickas med posten vara till stor hjälp som ett första led, menar han.
– Jag tror också att vi kommer att kunna utveckla metoden vidare och få den mer exakt. Då skulle den kunna användas för att enkelt följa upp en pågående behandling utan att patienten behöver besöka sin vårdcentral. Särskilt i glesbygd skulle det underlätta mycket.
Metoden fungerade bra även för två andra ämnen som analyserades. Forskarna hoppas därför att det ska gå att anpassa tekniken för användning inom andra sjukdomar som MS och ALS.
- Biomarkören p-tau217 analyserades i ett torkat plasmaprov av kapillärt blod (fingerstick). Resultatet jämfördes med venöst prov från samma person. Överensstämmelsen var god men inte perfekt (rS = 0,74, där rS = 1 betyder fullständig överensstämmelse).
- Studien gjordes på sju medicinska center i fem länder: Sverige, Spanien, Italien, Danmark och Storbritannien. 304 personer deltog med både torkat prov från fingerstick och konventionellt prov i armveck.
- I studien ingick förutom p-tau217 även två andra biomarkörer för neurologisk skada: NfL och GFAP. Resultaten visar att analys av torkade blodprov fungerar ungefär lika bra för samtliga tre.
Relaterat
Så påverkar konst patienter med demens
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar…
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…
Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…
Fler nyheter
Naturpromenader viktiga för äldres hälsa
Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som…
Personalens arbete mer komplext än tidigare trott
Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut…
Forskare lyfter ny strategi för färre läkemedel
I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna…