Bild: Mostphotos/Gabby Baldrocco

Tuggproblem kan leda till näringsbrist

Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka på tallriken väljs bort helt omedvetet. På sikt kan det leda till näringsbrist.

Per Elgestad Stjernfeldt som är tandläkare vid Folktandvården Stockholm har nyligen disputerat med sin avhandling Objective and subjective masticatory function in older individuals skriven vid Karolinska institutet där han tittat på vilka faktorer som påverkar äldre personers tuggförmåga. Han har frågat äldre personer om de själva uppfattar om de har problem att tugga viss mat och om de väljer bort det som är svårt att tugga. Anledningen kan vara att de har förlorat tänder och att det gör ont.

Det visade sig att de flesta som deltog i undersökningen tror att de inte väljer bort viss mat utan att de känner sig nöjda och upplever att de äter allt. Men i själva verket väljer de bort viss mat omedvetet. Det kan till exempel vara hårda bitar av äpplen och morötter som ratas, vilket kan leda till näringsbrist. Att de själva inte har noterat att de väljer bort en del mat, beror på att det förändrade sättet att äta har skett gradvis under en lång period.

– Äldre som har förlorat många tänder vänjer sig vid funktionsförlusten. Vi i vården måste vara uppmärksamma på om de äter det de bör äta för att få i sig nutrition, säger Per Elgestad Stjernfeldt, i en nyhet från Folktandvården.

Som vård- och omsorgspersonal är det viktigt att lägga märke till om en äldre som har tuggproblem väljer bort viss mat, till exempel att de alltid lämnar kvar grönsaker på tallriken eller tackar nej till frukt.

Läs avhandlingen

Per Elgestad Stjernfeldt (2023). Objective and subjective masticatory function in older individuals. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens publicerade artiklar

I. P Elgestad Stjernfeldt, P Sjögren, I Wårdh och A-M Boström (2019). Systematic review of measurement properties of methods for objectively assessing masticatory performance. Clinical & experimental dental research.

II. P Stjernfeldt, G Faxén-Irving och I Wårdh (2021). Masticatory ability in older individuals: A qualitative interview study. Gerodontology.

III. CS Dintica, A Marseglia, I Wårdh, P, Stjernfeldt Elgestad, D Rizzuto, Y Shang, W Xu och NL Pedersen (2020). The relation of poor mastication with cognition and dementia risk: a population-based longitudinal study. Aging.

IV. Stjernfeldt PE, Faxén Irving G, Wårdh I, Lundqvist R, Lantto A (2022). The Relation between Masticatory Function and Nutrition in Older Individuals, Dependent on Supportive Care for Daily Living. Environmental research and public health.

Relaterat

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…

Fler nyheter

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera…

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.