Närbild på äldre person hand som sitter i soffa eller dylikt och håller i en soffkant

Upprepade sjukhusvistelser kan undvikas med uppföljning och samverkan

Marie Jönsson på Örebro universitet har i sin avhandling undersökt varför äldre personer som nyligen vistats på sjukhus ofta blir inskrivna på nytt upprepade gånger under kort tid. Lösningen kan vara att arbeta förebyggande med snabb uppföljning i hemmiljö och bättre samverkan mellan de olika vårdgivarna.

Avhandlingens omslagMarie Jönsson är arbetsterapeut och doktorand på institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet. Hon har studerat personer i åldern 75 år och uppåt som oplanerat blivit återinskrivna på sjukhus tre eller flera gånger inom tolv månader. Denna grupp jämfördes med personer i samma ålder.

Syftet var att se hur det dagliga livet fungerar för dessa personer och få en uppfattning om vilka vårdinsatser som krävs för att förebygga nya sjukhusvistelser.

Avhandlingen redogör för vilken typ av aktiviteter som de klarar av att utföra under sin sjukhusvistelse och i hemmet. Hur det dagliga livet ser ut avseende kognitiv funktion, risk för fall, trycksår och undernäring.

Avhandlingen bygger dels på intervjuer med den undersökta gruppen av äldre återinskrivna och deras nära anhöriga, fokusgrupper med vårdpersonal dels en kvantitativ studie.

Resultatet visade att den undersökta gruppen har 40 procent kognitiv begränsning. De har svårt att klara sig själva i sina hem. Även om de flesta kan äta och dricka hade många problem med daglig hygien, av- och påklädning och toalettbesök. De är i hög utsträckning beroende av hjälp från andra och risken för trycksår och fall är hög. Anhöriga uppger att de äldre är beroende av sociala kontakter för att kunna utföra dagliga aktiviteter, men att den sociala samvaron ofta är svåra att upprätthålla. Det framkom att behoven ofta uppmärksammas för sent, först när medicinska insatser behövs sättas in.

Vidare framkom att arbetssättet inom hälso- och sjukvården behöver förbättras. Detta för att kunna erbjuda bedömningar och insatser för att förebygga framtida problem. Snabba uppföljningar i hemmet avseende medicinskt behov, aktivitetsförmåga och sociala aktiviteter borde genomföras rutinmässigt anser Marie Jönsson. Det skulle minska risken för att personerna återigen riskerar hamna på sjukhus.

Läs avhandlingen

Marie Jönsson (2022). Everyday activities in older adults readmitted to hospital. Doktorsavhandling. Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar

 

Relaterat

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…

Fler nyheter

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera…

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.