Läs hela slutbetänkandet Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69)
Underlagsrapporter och ytterligare information om utredningsarbetet finns på delegationens webbplats seniorarbetskraft.se.
Delegationen för senior arbetskraft tillsattes av regeringen i augusti 2018, med uppdraget att motverka åldersdiskriminering och hitta möjligheter för att bättre ta tillvara äldres erfarenhet och kompetens. Forskare och experter har i 23 underlagsrapporter bidragit till att identifierat hinder och klarlägga förutsättningarna för att få fler seniorer att arbeta längre. Enligt delegationens ordförande Anders Ferbe har rapporterna även hjälpt till att slå hål på en del myter om seniorer. När delegationen nu lämnar sitt slutbetänkande konstaterar den betydelsen av ett längre arbetsliv för både samhället och för individens slutliga pension, samt pekar på en stor och underutnyttjad arbetskraftspotential bland seniorer.
Dagens seniorer är enligt delegationen friskare, smartare och mer välutbildade jämfört med tidigare generationer. Tiden som pensionär har förlängts avsevärt och en person i 70-årsåldern kan i hälsa och funktionsförmåga jämföras med någon som var i 50-årsåldern för ett par årtionden sedan. Utvecklingen tycks fortsätta och fler seniorer både kan och vill arbeta längre, skriver delegationen på sin webbplats. Många efterfrågar också ökad flexibilitet i slutet av arbetslivet, samtidigt som en god arbetsmiljö genom hela livet är grundläggande.
Kontinuerlig kompetensutveckling är enligt slutbetänkandet ett gemensamt ansvar för staten och arbetsmarknadens parter, inte minst eftersom kraven i arbetslivet har förändrats och livslångt lärande blir allt viktigare. Åldersgränser i studiestödssystemet bör kopplas till riktåldern för pension och utbudet av kurser bör i större utsträckning anpassas till efterfrågan. Chefer behöver också bedriva ett åldersmedvetet ledarskap.
De hinder som försvårar för seniorer att arbeta, samt skeva och otidsenliga synsätt kring äldres förmågor och kompetens, måste enligt delegationen motarbetas på ett långsiktigt och målmedvetet sätt. Utredningen föreslår därför en organisation för kunskapshöjning och attitydpåverkan, där staten, arbetsmarknadens parter, forskare och experter tillsammans arbetar för att ge fler möjlighet att arbeta längre.
Bland kvarstående hinder pekar delegationen på negativa attityder hos arbetsgivare och arbetskamrater, samt pensionsrelaterade åldersgränser i kringliggande trygghetssystem som inte höjts. Utformningen av tjänstepensionerna bidrar inte alltid till ett längre arbetsliv och det finns också så kallade ’nudges’, knuffar, som samverkar i riktning mot pensionering vid 65 år. Även utformningen av skattelagstiftningen bör enligt utredningen ses över.
Delegationen pekar också på att informationen om de privatekonomiska konsekvenserna av att arbeta längre bör förbättras, samt att framtida forskningssatsningar bör överbrygga äldreforskning och arbetslivsforskning.
Läs hela slutbetänkandet Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69)
Underlagsrapporter och ytterligare information om utredningsarbetet finns på delegationens webbplats seniorarbetskraft.se.
Visste du att det är vanligare att vara egen företagare än anställd vid 73 års ålder? Lyssna till vårt samtal om att vara äldre och företagare med forskarna Elisabeth Sundin och Elisabet Cedersund, båda professorer vid Linköpings universitet som studerat…
Krav på statlig styrning när ingen tar ansvar efterfrågas av forskare i en ny rapport från SNS. Att äldre patienter utsätts för medicinska risker när samordningen mellan kommuner och regioner inte fungerar beror till stor del på personalbrist.
Fallolyckorna förväntas öka. Statistik i Europa visar att dödsfall och år med funktionedsättning på grund av fall, stadigt har ökat sedan 90-talet. Att befolkningen blir allt äldre bidrar starkt till att stödja prognosen om att fallolyckorna kommer att bli fler.…
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.