Utredning vill få äldre att arbeta längre

Delegationen för senior arbetskraft har lämnat sina förslag för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Förändringar ska ske genom en ny organisation för kunskapshöjning och attitydpåverkan.

Delegationen för senior arbetskraft tillsattes av regeringen i augusti 2018, med uppdraget att motverka åldersdiskriminering och hitta möjligheter för att bättre ta tillvara äldres erfarenhet och kompetens. Forskare och experter har i 23 underlagsrapporter bidragit till att identifierat hinder och klarlägga förutsättningarna för att få fler seniorer att arbeta längre. Enligt delegationens ordförande Anders Ferbe har rapporterna även hjälpt till att slå hål på en del myter om seniorer. När delegationen nu lämnar sitt slutbetänkande konstaterar den betydelsen av ett längre arbetsliv för både samhället och för individens slutliga pension, samt pekar på en stor och underutnyttjad arbetskraftspotential bland seniorer.

Dagens seniorer är enligt delegationen friskare, smartare och mer välutbildade jämfört med tidigare generationer. Tiden som pensionär har förlängts avsevärt och en person i 70-årsåldern kan i hälsa och funktionsförmåga jämföras med någon som var i 50-årsåldern för ett par årtionden sedan. Utvecklingen tycks fortsätta och fler seniorer både kan och vill arbeta längre, skriver delegationen på sin webbplats. Många efterfrågar också ökad flexibilitet i slutet av arbetslivet, samtidigt som en god arbetsmiljö genom hela livet är grundläggande.

Kontinuerlig kompetensutveckling är enligt slutbetänkandet ett gemensamt ansvar för staten och arbetsmarknadens parter, inte minst eftersom kraven i arbetslivet har förändrats och livslångt lärande blir allt viktigare. Åldersgränser i studiestödssystemet bör kopplas till riktåldern för pension och utbudet av kurser bör i större utsträckning anpassas till efterfrågan. Chefer behöver också bedriva ett åldersmedvetet ledarskap.

De hinder som försvårar för seniorer att arbeta, samt skeva och otidsenliga synsätt kring äldres förmågor och kompetens, måste enligt delegationen motarbetas på ett långsiktigt och målmedvetet sätt. Utredningen föreslår därför en organisation för kunskapshöjning och attitydpåverkan, där staten, arbetsmarknadens parter, forskare och experter tillsammans arbetar för att ge fler möjlighet att arbeta längre.

Bland kvarstående hinder pekar delegationen på negativa attityder hos arbetsgivare och arbetskamrater, samt pensionsrelaterade åldersgränser i kringliggande trygghetssystem som inte höjts. Utformningen av tjänstepensionerna bidrar inte alltid till ett längre arbetsliv och det finns också så kallade ’nudges’, knuffar, som samverkar i riktning mot pensionering vid 65 år. Även utformningen av skattelagstiftningen bör enligt utredningen ses över.

Delegationen pekar också på att informationen om de privatekonomiska konsekvenserna av att arbeta längre bör förbättras, samt att framtida forskningssatsningar bör överbrygga äldreforskning och arbetslivsforskning.

MER OM UTREDNINGEN

Läs hela slutbetänkandet Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69)

Underlagsrapporter och ytterligare information om utredningsarbetet finns på delegationens webbplats seniorarbetskraft.se.

Relaterat

Äldre exkluderas i nybyggnation

Bristande tillgänglighet är en vanlig orsak till att människor med funktionsnedsättningar utestängs från nya byggnader och platser. Det visar en avhandling som Lilian Müller lagt fram vid Lunds universitet. För att åstadkomma förändring krävs bland annat att byggbranschen och kommunernas…

Brandsäkerheten brister hos sköra äldre som bor hemma

I Sverige dör omkring 100 personer till följd av bränder och fem gånger så många blir allvarligt skadade. Enligt en forskningsstudie, utförd av ett flertal räddningstjänster i samverkan med Karlstad universitet, är många av de som omkommer i brandolyckor äldre…

Risk för sämre vård med för många riktlinjer

Covid-19-pandemin har bidragit till att politiker har infört allt fler riktlinjer och en ökad styrning av vård- och omsorgspersonalens arbete. En rapport från Kungliga tekniska högskolan visar att det har lett till att det är svårare att individanpassa vård och…

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.