Foto: Tate, London, 2011, wiki commons. Sir Joshua_Reynolds självporträtt som döv man.

Viktigt mäta nedsatt hörsel vid tinnitus

Personer med tinnitus som inte hör ljud med hög frekvens kan uppleva kognitiva problem visar nya studier från Lunds universitet. Tinnitus är ett vanligt hörselproblem vilket innebär att en person hör ljud fast det saknas en faktisk ljudkälla. Omkring en femtedel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus, varav 90 procent även har nedsatt hörsel och en stor del av dem är äldre över 65 år.

Personer som har tinnitus säger sig ofta uppleva att de har svårt med klara mer avancerade uppgifter eller koncentrera sig under en längre tid, vilket påverkar arbetsminnet.

Sebastian Waechter som är forskare inom audiologi och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet förvånas över att det inte är tinnitus som påverkar prestationerna vid kognitivt krävande uppgifter. Det brukar vara ett av de vanligaste klagomålen bland patienter med tinnitus. De som även har svårt att höra höga frekvenser – över 8 kHz – har svårt att klara av att utföra avancerade uppgifter. Den som hör sämre presterar sämre, oavsett om hen har tinnitus eller inte.

– 35 procent av personer i åldrarna 65-84 år i Sverige upplever tinnitus, enligt folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät. Från tidigare forskning vet vi att de allra flesta med tinnitus har någon typ av hörselpåverkan, oavsett om de själva är medvetna om detta eller ej, berättar Sebastian Waechter för Äldre i Centrum.

Via sinnesintryck bildas elektriska urladdningar i hjärnan, när hörseln försämras minskar stimulansen i hjärnan. Resultatet blir att hörsel-centrat krymper och hela hjärnvolymen minskar, vilket i son tur påverkar den kognitiva förmågan. Eftersom hjärnans förmåga att omforma sig avtar med åldern, är det viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt. På så sätt får hjärnan tid att vänja sig vid till exempel en hörapparat.

Enligt Sebastian Waechter undersöker inte vårdcentralerna höga frekvenser vid ett hörseltest vilket borde vara en regel. Trots att det går snabbt att göra använder fortfarande många svenska kliniker inte tekniken visar studierna. När en hörapparat provas ut räcker det inte med att fråga patienten om det ”hörs bra”, utan det är viktigt med en objektiv undersökning. Det handlar om att varje individs hörselgång har en unik form, vilket medför en unik resonanskaraktär. Hörselgångens resonans påverkar ljudet som hörapparaten levererar, så om det inte på ett objektivt sätt verifierar förstärkningen som är tänkt att levereras finns det stor risk att patienten får för mycket eller för lite förstärkning vid vissa frekvenser.

Vår meta-analys av befintliga publicerade studier som undersökt hörapparatsförstärkning för tinnituspatienter indikerar att objektiv verifiering av förstärkningen spelar stor roll för resultatet, säger Sebastian Waechter.

Den innebär en dubbelt så god effekt på patientens tinnitusbesvär ses med hörapparater vars förstärkning verifierats jämfört med hörapparater vars förstärkning inte verifierats, efter 12 månaders användande visar studier.

Det finns även andra problem med att leva med hörselnedsättning noterar forskarna.

– Hörselnedsättningar har negativa effekter på oss, så som social isolering och ökad risk för demens, och ju tidigare vi söker hjälp desto bättre resultat tenderar vi att se med hörapparater. Det kan vara klokt för personer som upplever tinnitus att gå och få sin hörsel undersökt, oavsett om de själva upplever sig höra dåligt eller ej, säger Sebastian Waechter.

 

Relaterat

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Äldre man dricker ett glas vin

Riskfyllda alkoholvanor vanligt bland äldre

Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och…

Äldre kvinna ligger i sängen och blundar hårt

Skillnader i äldres psykiska hälsa

De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar…

Fler nyheter

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…