Foto: Tate, London, 2011, wiki commons. Sir Joshua_Reynolds självporträtt som döv man.

Viktigt mäta nedsatt hörsel vid tinnitus

Personer med tinnitus som inte hör ljud med hög frekvens kan uppleva kognitiva problem visar nya studier från Lunds universitet. Tinnitus är ett vanligt hörselproblem vilket innebär att en person hör ljud fast det saknas en faktisk ljudkälla. Omkring en femtedel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus, varav 90 procent även har nedsatt hörsel och en stor del av dem är äldre över 65 år.

Personer som har tinnitus säger sig ofta uppleva att de har svårt med klara mer avancerade uppgifter eller koncentrera sig under en längre tid, vilket påverkar arbetsminnet.

Sebastian Waechter som är forskare inom audiologi och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet förvånas över att det inte är tinnitus som påverkar prestationerna vid kognitivt krävande uppgifter. Det brukar vara ett av de vanligaste klagomålen bland patienter med tinnitus. De som även har svårt att höra höga frekvenser – över 8 kHz – har svårt att klara av att utföra avancerade uppgifter. Den som hör sämre presterar sämre, oavsett om hen har tinnitus eller inte.

– 35 procent av personer i åldrarna 65-84 år i Sverige upplever tinnitus, enligt folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät. Från tidigare forskning vet vi att de allra flesta med tinnitus har någon typ av hörselpåverkan, oavsett om de själva är medvetna om detta eller ej, berättar Sebastian Waechter för Äldre i Centrum.

Via sinnesintryck bildas elektriska urladdningar i hjärnan, när hörseln försämras minskar stimulansen i hjärnan. Resultatet blir att hörsel-centrat krymper och hela hjärnvolymen minskar, vilket i son tur påverkar den kognitiva förmågan. Eftersom hjärnans förmåga att omforma sig avtar med åldern, är det viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt. På så sätt får hjärnan tid att vänja sig vid till exempel en hörapparat.

Enligt Sebastian Waechter undersöker inte vårdcentralerna höga frekvenser vid ett hörseltest vilket borde vara en regel. Trots att det går snabbt att göra använder fortfarande många svenska kliniker inte tekniken visar studierna. När en hörapparat provas ut räcker det inte med att fråga patienten om det ”hörs bra”, utan det är viktigt med en objektiv undersökning. Det handlar om att varje individs hörselgång har en unik form, vilket medför en unik resonanskaraktär. Hörselgångens resonans påverkar ljudet som hörapparaten levererar, så om det inte på ett objektivt sätt verifierar förstärkningen som är tänkt att levereras finns det stor risk att patienten får för mycket eller för lite förstärkning vid vissa frekvenser.

Vår meta-analys av befintliga publicerade studier som undersökt hörapparatsförstärkning för tinnituspatienter indikerar att objektiv verifiering av förstärkningen spelar stor roll för resultatet, säger Sebastian Waechter.

Den innebär en dubbelt så god effekt på patientens tinnitusbesvär ses med hörapparater vars förstärkning verifierats jämfört med hörapparater vars förstärkning inte verifierats, efter 12 månaders användande visar studier.

Det finns även andra problem med att leva med hörselnedsättning noterar forskarna.

– Hörselnedsättningar har negativa effekter på oss, så som social isolering och ökad risk för demens, och ju tidigare vi söker hjälp desto bättre resultat tenderar vi att se med hörapparater. Det kan vara klokt för personer som upplever tinnitus att gå och få sin hörsel undersökt, oavsett om de själva upplever sig höra dåligt eller ej, säger Sebastian Waechter.

 

Relaterat

Äldre kvinna fläktar sig med en solfjäder

Värmeböljor kan ge farliga saltrubbningar hos äldre

Den globala uppvärmningen i samband med en åldrande befolkning kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Det…

Proteiner och styrketräning hjälper åldrande muskler

Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling…

Med träningsprogram och olika förebyggande insatser kan fallolyckor minskas ordentligt, visar ny studie. Foto: Mostphotos

Så kan äldres fallolyckor förebyggas

Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…

Fler nyheter

Personal hjälper äldre kvinna ur sängen

Svårt med arbetsmiljön för hemtjänstarbetare

Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier…

Äldre kvinna sitter och tittar på en datorskärm

Webbsidor riskerar att utesluta äldre personer

Gränssnitten på offentliga verksamheters webbsidor ställer krav på att man är van att använda digitala plattformar, vilket riskerar att stänga ute personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Susanne Iwarsson får Stora gerontologipriset 2025

Lundaforskaren Susanne Iwarsson får årets Stora gerontologipris för sin tvärvetenskapliga äldreforskning.