Hur gick det sen Isabelle Hansson…

...som hösten 2019 disputerade med en avhandling om hur övergången till pensionärs­livet påverkar ens livstillfredsställelse.

Efter disputationen har Isabelle Hansson fortsatt inom samma områden – med några nya inslag i vardagen.

– Jag driver två forskningsprojekt som handlar om effekterna av ett förlängt respektive fortsatt arbete efter pensionering och är även biträdande kursledare för en multidisciplinär doktorandkurs om åldrande.

– Jag trivs väldigt bra, och doktorandtiden, även om det var en speciell period med en stark gemenskap, är inte något jag saknar just nu. Jag har fortfarande kontakt med många doktorandkollegor så det är lite som att den tiden fortfarande lever kvar inom mig.

Skulle du kunna tänka dig ytterligare en avhandling?

– Kanske. Det var en oerhört lärorik period och en unik möjlighet att fördjupa sig inom ett område. Samtidigt tycker jag att jag fortfarande har den möjligheten, men det är ingenting som jag funderar över just nu.

Hur har dina resultat från avhandlingen spridits?

– De har publicerats i vetenskapliga tidskrifter och uppmärksammats i medier. Jag har också hållit föreläsningar och skrivit rapporter om resultaten.

Var ser du dig själv om fem år?

– Svårt att säga. Jag trivs jättebra där jag är och det finns fortfarande mycket att nysta i och så många obesvarade frågor. En sak jag vill undersöka är vilka förutsättningar vi har att fortsätta arbeta högre upp i åldrarna och hur vi kan möjliggöra ett hållbart arbetsliv – för alla.

Ref.
AVHANDLING MED MERA

Isabelle Hansson (2019). Retirement and life satisfaction: A resource-based dynamic perspective. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2019.

En längre intervju i samband med avhandlingen publicerades i artikeln Pensionering är ingen livskris.

Fler porträtt

Entré på Widerströmska huset där ARC:s lokaler ligger

Två lärosäten – en forskningsmiljö

Aging research center bildades genom ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. I dag bedriver man ett brett spann av äldreforskning inom allt ifrån medicin och psykologi till socialgerontologi.

På tal om språk och demens

Personer med demenssjukdom förlorar inte förmågan att kommunicera – de gör det bara lite annorlunda. Det är budskapet Lars-Christer Hydén vill förmedla, efter en hel karriärs forskning om demenssjukdom, språk och identitet.

Lame framför universitet i Japan

I reklamens värld får framgång inte ge avtryck

Får inte framgång ge spår på utsidan hos kvinnor? Nydisputerade Lame Maatla Kenalemang-Palm ville veta varför kvinnors synbara åldrande tycks vara tabu i media.