Efter disputationen har Isabelle Hansson fortsatt inom samma områden – med några nya inslag i vardagen.
– Jag driver två forskningsprojekt som handlar om effekterna av ett förlängt respektive fortsatt arbete efter pensionering och är även biträdande kursledare för en multidisciplinär doktorandkurs om åldrande.
– Jag trivs väldigt bra, och doktorandtiden, även om det var en speciell period med en stark gemenskap, är inte något jag saknar just nu. Jag har fortfarande kontakt med många doktorandkollegor så det är lite som att den tiden fortfarande lever kvar inom mig.
Skulle du kunna tänka dig ytterligare en avhandling?
– Kanske. Det var en oerhört lärorik period och en unik möjlighet att fördjupa sig inom ett område. Samtidigt tycker jag att jag fortfarande har den möjligheten, men det är ingenting som jag funderar över just nu.
Hur har dina resultat från avhandlingen spridits?
– De har publicerats i vetenskapliga tidskrifter och uppmärksammats i medier. Jag har också hållit föreläsningar och skrivit rapporter om resultaten.
Var ser du dig själv om fem år?
– Svårt att säga. Jag trivs jättebra där jag är och det finns fortfarande mycket att nysta i och så många obesvarade frågor. En sak jag vill undersöka är vilka förutsättningar vi har att fortsätta arbeta högre upp i åldrarna och hur vi kan möjliggöra ett hållbart arbetsliv – för alla.
Isabelle Hansson (2019). Retirement and life satisfaction: A resource-based dynamic perspective. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2019.
En längre intervju i samband med avhandlingen publicerades i artikeln Pensionering är ingen livskris.
Med nära tillgång till regionen och starka nätverk i sina ägarkommuner i nordvästra Stockholms län, har FOU nu en god plattform för att bidra till utveckling av verksamheter med inriktning på äldre och funktionsnedsättning. Genom att leda processer snarare än…
Äldre personer får sällan psykologisk behandling. I stället får de mediciner för att dämpa depression eller nedstämdhet. Det hoppas forskaren och överläkaren Mattias Damberg vid Uppsala universitet kunna ändra på.
Till sjukhusens akutmottagningar kommer ofta äldre personer med kognitiv svikt som använder ett flertal mediciner. Jonas Kindstedt undersökte relationen mellan dessa sköra äldres läkemedelsanvändning och upprepade akuta sjukhusvistelser, och hur de går att förebygga.
