More-lab är ett experimentellt hälsovetenskapligt laboratorium på Lunds universitet. Här pågår studier av personers rörelseförmåga i testmiljöer som efterliknar verkligheten. Forskare med olika vetenskapliga inriktningar samverkar för att hitta nya lösningar och metoder som ska förbättra människors vardag och leda till ett hälsosamt åldrande.
De testar bland annat smart teknik som gör det möjligt att bo kvar hemma längre, trots nedsatt funktion.
Labbet är gratis att använda för studentprojekt och förstudier inom experimentell hälsoforskning. För de som använder labbet för annan forskning och undervisning tillkommer en liten avgift baserad på en kostnadstäckningsmodell. Man kan använda labbet till att bland annat undervisa klasser i fysioterapi, arbetsterapi och arkitektur samt för ambulansspecialister.
Steven Schmidt är docent i medicinsk psykologi vid Lunds universitet och har varit ansvarig för uppbyggnaden av labbet. Han ger exempel på vad man gör i More-lab.
– När vi studerar en person med exempelvis Parkinsons sjukdom, kan vi få fram mer information än vad patientens läkare eller fysioterapeut kan. Det kan ta veckor eller månader innan en medicin, eller annan insats, ger effekt, vilket är svårt för dem att uppfatta eftersom det handlar om ytterst små förändringar. Med vår hjälp kan de skynda på den kliniska prövningen och veta vilken effekt som mediciner eller fysiska hjälpmedel får på lång sikt.
Institutionen för hälsovetenskap på den medicinska fakulteten är administrativt ansvarigt för labbet. More-lab har dock en egen budget med infrastrukturmedel från fakulteten. Förutom användaravgifter får de även in pengar från donationer, forskningsfonder och externa anslag.
Daniel Benoit är universitetslektor i experimentell hälsovetenskap och sedan början av 2023 chef för verksamheten.
– Det finns personal som arbetar i labbet, en administratör och en teknisk chef på halvtid och jag själv på 30 procent i mitt ledningsuppdrag, säger han.
– Vi är anställda i olika forskargrupper, men tillbringar en del av vår arbetstid på More-lab. Jag är också medlem i More-labs styrgrupp, säger Steven Schmidt.
Resan mot ett färdigt More-lab påbörjades för tio år sedan. Steven Schmidt och professor Susanne Iwarsson hade en idé om att utveckla ett avancerat laboratorium för att studera människor. Fyra år senare gav den medicinska fakulteten Steven Schmidt i uppdrag att leda en arbetsgrupp som skulle utveckla den nya verksamheten.
– Efter många möten och workshoppar med potentiella interna och externa användare, där vi identifierade vilka utmanande forskningsfrågor vi ville få svar på, kom vi fram till hur More-lab skulle byggas upp och vilken utrustning som behövdes, säger Steven Schmidt.
Steven Schmidt kan följa More-labs verklighetstrogna lägenhet på en datorskärm i realtid. Foto: Lotta Segelberg
År 2020 kunde Steven Schmidt och Susanne Iwarsson presentera ett nytt tvärvetenskapligt forskningsområde: experimentell hälsovetenskap.
Det finns andra svenska universitet som har startat egna laboratorier, som använder liknande utrustning som finns på More-lab, men inget har samma typ av tvärvetenskaplig forskning. Några andra länder, exempelvis Kanada och Australien, bedriver liknande forskning, men Daniel Benoit, som själv kommer från Kanada, berättar att More-lab skiljer sig på en viktig punkt.
– Det som gör det här stället så unikt är att vi är så bra på att samverka med många olika professioner. Det finns andra som har samma sorts lokaler och teknik. Men inte på samma plats och med så många olika experter som samarbetar.
More-labs lokaler ligger på nedre plan i Biomedicinskt centrum, inte långt från Skånes universitetssjukhus i Lund. Förutom de som nyttjar labbet för forskningsstudier och utbildning, är det ofta studiebesök från kommuner, universitet och företag.
När forskningsdeltagare testar sin funktionsförmåga i en verklighetstrogen miljö kan de lättare slappna av och bete sig som vanligt.
– Det finns en negativ aspekt av tester i klinisk miljö. Hemma är man avslappnad, men i ett labb vill många omedvetet prestera bättre. More-lab tillhandahåller en miljö för att utvärdera dessa avvikelser, säger Steven Schmidt.
Det finns dock inte bara verklighetssimulerad miljö på More-lab. Tre av de sammanlagt fyra lokalerna är enbart rörelselabb, men den fjärde och största lokalen är ett verklighetslabb i form av en vanlig modern lägenhet.
I ett av rörelserummen testar forskarna deltagares gångförmåga, muskelstyrka och belastning när de går eller springer på ett löpband.
I ett annat rum får de hoppa eller balansera på ett ben. Deltagarnas rörelser registreras av sensorer fästa på kroppen och kameror på väggarna.
– Vi försöker samla in så mycket information vi kan om människor, med syftet att bygga upp stora databaser. Med hjälp av artificiell intelligens eller liknande ska databasen i framtiden kunna användas som underlag för att utveckla stöd för vård, och omsorg eller av företag som utvecklar produkter, säger Daniel Benoit.
Han pekar på en datorskärm bredvid löpbandet och visar vad som registrerats från en idrottare som nyligen besökt rörelselabbet.
– Trots att både fysioterapeuten och tränaren sagt att idrottaren var redo att börja tävla igen, kan vi se att personen skyddar det ena benet och oavsiktligt döljer en skada.
Genom att kombinera data från flera rum får man samlad information och en tredimensionell bild av personens rörelser.
– Om en person har olika balans på vänster och höger sida kan vi förstå om det är en led- eller muskelrelaterad skada, säger Daniel Benoit.
Men det är inte rörelselabbet som More-lab gjort sig mest känt för, utan verklighetslabbet. Betraktat utifrån, vilket är fullt möjligt eftersom det är uppbyggt inne i en lokal med glasväggar i tre väderstreck, för det tankarna till kulisserna av ett hem i en filmstudio. Det är uppbyggt och möblerat som en modern tvårumslägenhet i markplan med en konstgräsmatta och en grupp utemöbler utanför, vilket skapar en känsla av en riktig trädgård.
I verklighetslabbet utför man exempelvis studier som ska kunna avhjälpa problem som drabbar hemtjänstpersonal eller anhörigvårdare. De har ofta en svår arbetsmiljö i trånga utrymmen som sovrum och badrum. Det är lätt att de belastar fel, får värk eller skadar sig. Studierna i labbet kan hjälpa till att utveckla medicinsk vård, rehabilitering och eftervård i hemmiljö eftersom det också blir allt vanligare att det ska utföras hemma.
Forskningscirkel inne i lägenheten på verklighetslabbet. Från vänster: Steven Schmidt, Oskar Jonsson, William Son Galanza och Sofi Fristedt. Foto: Lotta Segelberg
Rummen går att skärma av och anpassa så att det exempelvis blir en trångbodd lägenhet. Väggarna går inte att flytta, men lösa moduler som en köksö på hjul, höj- och sänkbara köksskåp och bänkar, gör det möjligt att variera utrymmena.
I taket finns balkar och skenor för att kunna hänga utrustning för tillfälliga lösningar, till exempel för att testa hur det fungerar med en lift för personer med nedsatt rörelseförmåga när de ska komma ur sängen eller badet.
En grupp forskare och medforskare avslutar just ett möte inne i lägenheten. De har bildat en forskningscirkel, vilket är en form av kollegialt lärande där en grupp deltagare i olika åldersgrupper och praktiker samarbetar med forskare. Tillsammans utvärderar de hur teknik kan underlätta så att äldre, med olika funktionsnedsättningar, kan bibehålla hälsan och bo kvar hemma längre.
Gruppens deltagare är mellan 30 och 70 år. De har precis undersökt hur fiktiva personer, så kallade personas, upplever teknologin i lägenheten. När de förstår vilken typ av teknik personas uppskattar, kontrollerar arbetsgruppen om det finns produkter som motsvarar behoven tillgängliga på marknaden, eller om det finns behov av att utveckla nytt. En i gruppen, som själv är i 70-årsåldern, utgick från att vara en ensamboende dam på 87 år, med hög integritet och som gärna vill klara sig själv.
– Vi diskuterade vilken vårdlösning som kan vara aktuell för henne, för att underlätta hennes vardag så att det blir tryggt, men ändå låter henne behålla sin integritet, säger William Son Galanza, som är doktorand med Steven Schmidt som huvudhandledare.
– Vi kom på många bra idéer i dag. Vi konstaterade bland annat att det finns sensorer som kan varna för exempelvis fallolyckor, men det finns få som kan stimulera till aktivitet, säger Sofi Fristedt, en annan av deltagarna i forskarcirkeln. Hon är avdelningschef på institutet för gerontologi på Hälsohögskolan i Jönköping, men är även knuten till Lunds universitet.
Gruppen verkar ha haft uppriktigt roligt under dagens tester av smart teknik i hemmiljö.
– Jag satt i kontrollrummet under tiden och studerade deltagarnas beteenden. Det glömmer de bort, för det känns ju som om de är i ett riktigt hem, säger Oskar Jonsson som är biträdande forskare vid institutionen för hälsovetenskaper på medicinska fakulteten.
Forskningsresultaten kan även användas för att påverka andra områden.
– De kan bidra till att påverka framtidens standard för byggnation. Bostäder bör till exempel vara utformade för att möta allas behov, oavsett om du är frisk eller har någon funktionsnedsättning. Det kan handla om bredare dörrar, tillgängliga badrum eller flexibla kök.
Tack var det tvärvetenskapliga arbetssättet och den samlade kompetensen på More-lab, åstadkommer forskarna resultat som förbättrar livskvaliteten och möjligheterna för människor att åldras på ett bättre sätt.
– Som medicinsk psykolog har jag en begränsad kunskap. Vi behöver få in alla. Det var så tanken om experimentell hälsovetenskap utvecklades, för människan är så komplex. Vi forskare behöver hjälp för att lösa problem, från kommuner, från dem som arbetar i hemtjänst, äldre invånare, ingenjörer, fysioterapeuter med flera som hjälper oss med utvecklingen, det behövs många som hjälps åt. Vår vision är att dessa människor möts och samarbetar.
Steven Schmidt avslutar ödmjukt med att summera forskarens roll.
– Det är inte forskaren som genererar idéerna. Det är samhället som efterfrågar dem och vi som löser problemen, säger han.
