Lekfull professor ser nya vägar
Albert Westergren har forskat om undernäring och ätsvårigheter bland äldre personer i flera decennier. De senaste åren har hans forskning blivit mer lekfull, precis…
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.
Forskaren Tove Harnett funderar på syftet med levnadsberättelser i äldreomsorgen. Vad ska de innehålla och när i tid ska de skrivas? Och vad skulle stå i hennes egen levnadsberättelse?
Ensamheten bland äldre har inte ökat i närtid, utan förekom också förr, skriver forskarna Gerdt Sundström och Maria Ángeles Tortosa i en kommentar. De är tveksamma till ensamhetsministrar och ensamhetskommissioner.
När Lea Starks mormor var 90, halkade hon och bröt benet, men kämpade sig tillbaka ändå. Den styrkan har inspirerat Lea Stark i sin forskning. Läs hennes krönika!
Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på en av de sista, mest stormiga etapperna.
I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med äldre.
På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp bättre, enligt forskare i Lund. De har kartlagt drygt tjugo boenden.
Albert Westergren har forskat om undernäring och ätsvårigheter bland äldre personer i flera decennier. De senaste åren har hans forskning blivit mer lekfull, precis som han själv.
Vår hemmiljö är viktig för ett aktivt åldrande. Vi bör fundera på hur vi bor i god tid, och behöver fler valmöjligheter också. Frida Nordeström, nydisputerad i ämnet vid Lunds universitet, ger tips och råd.
Mikael Stattin har studerat pensionsåldern under hela sin forskarkarriär. Han tycker att arbetslivet behöver bli mer flexibelt och anpassat till äldre. Själv jobbar han på så länge hälsan håller.
Jan Guillous deckarserie med äldre huvudpersoner är en del av en större trend. Recensenten Karin Lövgren sätter dem i ett sammanhang i det aktuella bokflödet. Temat ålder och åldrande ger böckerna en extra dimension.
Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.
Sociologen Didier Eribon skildrar sin mammas ålderdom och drar en lans för att ge sköra äldre en röst. Men det kanske också krävs att vi faktiskt är beredda att lyssna.
Äldre i Centrums vetenskapliga supplement, ÄiCVS, publicerar vetenskapliga artiklar på svenska inom äldre- och åldrandeområdet. Supplementet finns tillgängligt på webbplatsen aicvs.se. Där finns också författaranvisningar och annan nyttig information. Prenumerera på vårt särskilda nyhetsbrev för att bli uppdaterad om nya publiceringar etc.