Fall inte, sa mormor. Läs, sa mamma.

Lotta Segelberg funderar kring hur fallolyckor påverkat hennes anhöriga och uppmanar alla att hålla sig starka för att orka länge och undvika fall.

Att ramla och slå sig hör barndomen till, men det behöver inte vara det när man blir gammal.

För svärmor började det med en låst ytterdörr någon gång strax efter fyllda 60. Egen dräng är bästa vän antar jag att hon, som älskar ordspråk, tänkte när hon kånkade fram en lång stege för att nå upp till andra våningens sovrumsfönster som alltid stod på glänt. Följden blev en bruten höft.

Åren gick och svärmor fortsatte att cykla till arbetet och åkte med svärfar på semesterresor med motorcykeln. Efter pensionen gnodde hon med bullbak, vävning och andra hantverk tills reumatism gjorde det för svårt. Då ägnade hon sig åt den prunkande trädgården, men mest av allt skötte hon om min svärfar som hade allt fler problem med hälsan de sista åren innan han gick bort.

Hon vårdade honom till hans död. Nu var hon plötsligt ensam i en villa med trappor och trasmattor och hade själv blivit tunn, svag och fallbenägen. Det var till slut fallolyckorna som gjorde att hon inte kunde bo kvar i huset utan hamnade på särskilt boende.

Som barn sov jag över hos mormor och morfar då och då. Jag, som var en kreativ unge och ville vara med överallt, flängde runt i deras lägenhet med mormors ständiga uppmaning ”Fall inte!” hängande över mig när jag tog mig upp på stolar och pallar. Det var ett ständigt mantra från henne. Jag undrar vad hon varit med om som lett till denna ständiga oro. Hon råkade dock inte ut för en fallolycka utan gick bort i Parkinsons sjukdom.

Min kloka mamma föll inte heller. Hon hann inte ens med att bli skör utan gick bort alltför tidigt i cancer. Hon älskade att läsa böcker och fick mig att bli en bokmal. Hon lärde mig också att vårda vänskap. Därför är det extra roligt att en av min mammas bästa vänner tittar på dig från omslaget av senaste numret av Äldre i Centrum. Hon är nyss fylla 80, energisk och vig. Inget kan få henne på fall!

Balans och prevention mot fallolyckor handlar temat om denna gång. Jag tror på att ta till sig och läsa om vad som fungerar enligt forskningen: Gillar du promenader: gå! Är styrketräning din grej: gör det! Eller vill du dansa? Pausa inte!

Välj vad som passar dig för att få din kropp stabil och stå pall länge. Spar inte in på elen så mycket att du fryser och blir stel eller inte ser något med för många släckta lampor.

Var inte rädd, men var rädd om dig.

Mer signerat

Är det nu det vänder?

Åsa Hedberg Rundgren funderar på om samhället är mitt uppe i ett paradigmskifte, där alla aspekter av åldrandet äntligen ses som något naturligt.

Kollage med bilder på Eva Lindqvist och Emanuel Åhlfeldt

Skynda långsamt med att dela upp arbetet

Ökad arbetsdelning är något av en trend i äldreomsorgen. Samtidigt som det kan vara en tilltalande idé finns en rad farhågor och invändningar. Exempelvis saknas det vetenskapliga studier om vilka effekterna väntas bli. De kommuner som inför arbetsdifferentiering måste vara…

Kulturtant in i det sista

Chefredaktör Lotta Segelberg reflekterar över vad en kulturtant är och varför kultur är temat för årets sista nummer av Äldre i Centrum.

Vi är inte längre dömda till bara ett liv

Yvonne Hirdman: We too? Visst fick vi börja ordna om våra minnen? Den där hösten, 2018, metoo-hösten.