Forskning ur ett medborgarperspektiv

Sista ordet #3/21.

Ett av sommarens nöjen har varit – släktforskning. Ett nytt intresse för mig. Även om jag vetat att vi i Sverige har en lång tradition att genom församlingsböcker dokumentera invånare, så har jag själv inte fördjupat mig i dessa källor för att utforska min egen släkt. Under sommaren har jag dock med stort nöje följt en fascinerande, detaljerad och rik dokumentation av inflyttning, utflyttning, födelse, sjukdomar och död i generationer tillbaka. Trots att informationen i församlingsböckerna i sig inte är uttömmande och inte ger svar på hur livet levdes, så triggar det både fantasin och väcker forskaren inom mig.

Min morfars far föddes 1864. Hans far var banmästare och familjen flyttade runt till olika järnvägsstationer, vartefter fadern fick nya uppdrag. Min morfars far blev så småningom ”wärdshusidkare” i Göteborg. Han förlorade sin fru i cancer 1908, och gifte aldrig om sig. De sista åren tillbringade han som hyresgäst på Villa Mjörnsäter utanför Alingsås. Men sitt allra sista halvår i livet bodde han i Jämshögs församling, där hans son, min morfar, levde med fru och nyfödd dotter, min mor.

Att få kunskap om och förstå hur livet gestaltar sig, hur åldrandet utvecklas, hur sjukdomar kommer och hur anhörigas och samhällets stöd tar vid och utvecklas utgör en ovärderlig forskningsgrund. En källa till kunskap och till nya frågor.

Vad visste man om cancer vid sekelskiftet? Hur vårdades min morfars mor under sin sjukdomstid? När morfars far själv blev äldre, hur såg hans sista år ut? Han flyttade till sin ena sons hemtrakter under sitt sista levnadsår, sannolikt bodde han hemma hos min mormor och morfar då? Den tidens äldreomsorg.

I Sverige pågår sedan ett antal år stora forskningsprojekt som följer och studerar en rad olika perspektiv på åldrande. SNAC i Nordanstig, Kungsholmen, Blekinge och Skåne och H70 i Göteborg jubilerar båda i år. Studierna går inte tillbaka till 1800-talet, men bidrar med nutida dokumentation som ändå är besläktad med historiens husförhörslängder. Inom SNAC kallar vi deltagarna för probander, en term som inom just släktforskningen är beteckningen på den person som en antavla utgår från.

Värdet av de nu pågående longitudinella forskningsstudierna är inte bara att blicka tillbaka och studera utveckling och förändring, eller att fördjupa förståelsen för hur hälsa och levnadsbetingelser förändrats över tid. Värdet ligger också i att förstå förutsättningar utifrån vilka framtidens välfärd kan formas. Därför är det särskilt viktigt att dessa kan beredas möjlighet att samla in data i ytterligare decennier och att möjligheterna att beforska insamlad data utvecklas.

En forskningsstudie ger svar på den enskilda frågan som ställts, men väcker också nya frågor. Med ny kunskap breddas perspektiv och kunskapen fördjupas. Med fördjupad kunskap kan vård och omsorg om äldre utvecklas.
Men hur kan forskningsdata i dessa guldgruvor fulla med information beforskas också utifrån ett ännu bredare samhällsperspektiv, ett medborgarperspektiv? Ditt perspektiv. Hur fångar vi det?

Vilka frågor vill du ha svar på?!

Mer signerat

Lyssna nu på oss

Inledare #3/21.

Global uppväxling av fallprevention

Varje år dör 1 000 personer i Sverige på grund av en fallolycka. 70 000 personer behöver sjukhusvård. Fallolyckor är vanligare bland dem som är över 65 år och kostar årligen mer än vården av typ-2-diabetes. Bortsett lidandet de åsamkar kostar…

Moraliskt systemfel att utbilda men inte anställa

Rekryteringsfrågan är helt avgörande för äldreomsorgens framtid. Men det finns välutbildade yrkespersoner i Sverige, som inte tillåts arbeta. Ge den kvalificerade arbetskraft som finns att tillgå möjlighet att göra en insats!

(Sjutti plus)

Krönika #3/21.