Kära dagbok …

Hösten 2024 kommer gå till historien som en av de mildaste. Fortfarande i slutet av oktober satt löven i hög grad kvar på träden och vi njöt av varma, soliga dagar. Men hur brukar vädret egentligen vara så här års? Jag tillhör de som inte minns och kan inte skilja den ena hösten, sommaren, vintern från den andra. Möjligtvis, om jag kan datera särskilda händelser, lyckas jag dra mig till minnes hur vädret varit just en viss sommar eller vinter.

Min mor skrev dagbok i perioder. De sista åren skrev hon i små årsalmanackor. Där fanns inte utrymme för mer än korta meningar om händelser, och i dem var alltid vädret centralt. Första snön, Askskären. Sol. Sista badet?. J o E hem fr Mörrum. Regn hela dagen.

Nyligen var jag på en konferens, som arran­gerades av FoU Välfärd, för att lyssna in kun­skap från landets FoU-enheter, verksamheter som bedriver forskning och stöttar utvecklings­arbete inom till exempel äldreomsorg. Där presenterades, bland mycket annat, ny for­sk­ning om hemtjänstpersonalens vardag.

I en studie var just dagboksanteckningar den huvudsakliga källan till kunskap. Två timmar i veckan under två års tid har undersköterskorna i hemtjänsten avsatt tid för att skriva ner sina erfarenheter och reflektioner från sitt arbete.
Som jag skulle vilja läsa dessa vardags­betraktelser från hemtjänsten!

Jag föreställer mig att man där kan läsa om allt från kära möten, vardagliga händelser, sorgliga avsked, farhågor, förväntningar och glädje­fyllda stunder till knepiga situationer som man måste lösa här och nu, kanske utan någon att rådfråga i stunden. På konferensen beskrev forskarna dilemman som under­sköt­erskorna brottades med. Balansakten mellan att hålla sig till genomförande­planer,­ ­riktlinjer och att möta omsorgstagares ­dagsform och önskemål för dagen.

Studien undersöker på vilket sätt under­sköterskor och omsorgstagare upplever att styrningen av hemtjänsten påverkar vad hemtjänsten faktiskt innehåller och hur det blir ­­rent praktiskt för både omsorgstagare och under­sköterskor. De undersöker också om hem­tjänst­en kan styras annorlunda för att arbetet ska möta de behov av goda och hållbara arbetsvillkor som undersköterskorna har, och samtidigt ge omsorgstagarna en god och rättvis omsorg?

Hur påverkar till exempel riktlinjer och genomförandeplaner hur hemtjänsten utförs och hur påverkar krav på att producera hemtjänst av viss kvalitet och omfattning? Hur kan under­sköterskornas yrkeskunskap tas tillvara för att forma hemtjänsten framöver? Yrkeskunskap som nu nedtecknas i dagböckerna.

Bland beskrivningar av arbetets komplexitet, etiska och organisatoriska dilemman, finns där säkerligen också anteckningar om vädret. Om att gå eller cykla genom samhället från den ena omsorgstagaren till den ­andra, i regn och rusk och i alldeles förunderligt vackert höstväder, som denna oktober 2024.

Fotnot: Projektet presenterades av forskarna Margareta Carlén och Danka Miscevic samt Cecilia Botin, verksamhetschef i Borås stad och Anneli Johansson, samordnare och projektassistent. Projektledare är Marita Flisbäck. Projektet finansieras av Forte och bedrivs på FoU Sjuhärad Välfärd.