Tillit, transparens och relevans

Advent. Nu står snart julen för dörren. För många är det helgernas helg. Men årets julhelg kommer inte likna någon annan. Coronapandemin håller oss fortfarande hårt i sitt grepp och de stora kalasen får vänta. Hur länge är fortfarande ovisst.

Tillit till forskning är angeläget men också avgörande för hur vi som samhälle klarar denna pandemi. Hur väl vi litar på Folkhälsomyndighetens rekommendationer, och forskningen som de bygger på, kommer att återspeglas i hur väl vi följer dem i jul. Det är då vårt förtroende för forskning och myndigheter utmanas.

Föreningen Vetenskap & allmänhet följer hur media kommunicerar budskap från forskare, politiker och myndigheter under pandemin och vilket förtroende vi har för olika grupper som uttalar sig. Undersökningen visar att förtroendet för forskare som uttalar sig i svenska nyhetsmedier om coronaviruset har ökat under hösten. I september angav 85 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för forskarna, jämfört med 80 procent i augusti. Siffrorna svänger lite hela tiden, och vi som arbetar med forskning måste oavbrutet arbeta för det goda förtroendet för både forskningsprocessen och forskningsprodukten, och för hur vi kommunicerar forskningsresultat.

Ett sätt att bygga förtroende är just hur vi kommunicerar forskning. För att kunskap ska kunna nå ut till den som ska använda den måste kunskap också kommuniceras på ett tillgängligt sätt. Under de senaste åren har forskning gjorts tillgänglig för alla genom så kallad open access. Detta innebär att vetenskapliga artiklar publiceras och är fritt tillgängliga.

Förtroendet för forskningen handlar också om att den är transparent och begriplig. God vetenskap och forskningssed bygger på ett forskningssystem med både etisk prövning inför studier och opartisk granskning av fakta och metod inför publicering. Sedan flera år finns även ett system för att publicera studiedesign på kommande studier redan innan de startas, så att den ska gå att jämföra med hur studierna till slut beskrivs när de är klara och resultat publiceras.

Ytterligare ett sätt att skapa transparens, och inte minst relevans, i forskning är också att bjuda in de som är berörda av forskningsämnet. På så sätt kan man så långt som möjligt också säkerställa att undersökningen fångar de mest angelägna frågorna. Detta sker kanske vanligast genom referensgrupper, men i en växande rörelse kallas målgruppen också medforskare. Hit hör även det som kallas medborgarforskning som tar direkt hjälp av allmänheten för att samla data, ofta stora mängder, som annars inte skulle vara möjligt att samla in. Inom äldre­forskning är det ett relativt oprövat kort, men forskare behöver tänka i nya banor och utmana sig själva för att fånga alla möjliga perspektiv.

Som äldreforskare har vi alltid varit praktik­nära och nära vår målgrupp. Men coronapandemin har satt oss ännu mer i fokus och gjort vår verksamhet ännu mer brännande. I en undersökning har 90 procent av de äldre följt rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Det är ett förtroende vi måste vårda, genom att fortsätta vårt arbete för att skapa tillit, transparens och relevans.