Åldersvänlig strävan i svensk kvartett

I WHO:s nätverk Age-friendly cities and communitites ingår drygt 820 kommuner i världen. Fyra finns i Sverige: Göteborg, Hallstahammar, Stockholm och Uppsala.

Drivkrafterna bakom bildandet av nätverket var den åldrande befolkningen i många länder och en pågående inflyttning till städer. Göteborg, med drygt 570 000 invånare, är i slutfasen med en baslinjemätning och den ska redovisas för stadens politiker den 10 april. Äldres synpunkter har fångats i olika sammanhang, som på allsången, vid möten och arrangemang. Seniorer har granskat stan och filmat med surfplatta, berättar processledaren Lisa Holtz.

I Göteborg talar man dock inte om äldrevänlig, utan åldersvänlig. Verksamheter ska vara anpassade för alla åldrar i livscykeln. Hallstahammar kommun har 16 125 invånare och är också i det närmaste klar med baslinjemätningen.

Där har inventeringen enligt WHO:s checklista samordnats av det Kommunala pensionärsrådet. Samarbetet med pensionärsorganisationerna har gett bra information och kunskap om de äldres upplevelser av olika områden, enligt projektledaren Jari-Matti Heikkinen. En handlingsplan med olika förbättringsområden ska tas fram hösten 2019.

I Stockholm, med drygt 960 000 invånare, finns ett underlag till en strategi för en äldrevänlig stad. I kommunens nya organisation efter valet har arbetet med en äldrevänlig stad nyligen flyttats från äldreförvaltningen till den stadsövergripande nivån. Diskussioner pågår om hur arbetet ska bedrivas och om det ska göras någon baslinjemätning, men klart är att Stiftelsen Äldrecentrum kommer att vara delaktig i arbetet.

Antalet invånare avser den 30 september 2018
och uppgifterna kommer från SCB.

Fakta
WHO GER LEGITIMITET — OCH KANSKE BYRÅKRATI

Kopplingen till Världshälsoorganisationen ger legitimitet för verksamheter i olika nätverk. Samtidigt kan skillnader mellan länder göra arbetet byråkratiskt och utdraget.

För förebyggande arbete och folkhälsa finns det väl etablerade nätverket Health promoting hospitals and health services, HPH. Det initierades 1993 av WHO och nu ingår fler än 800 vårdorganisationer i 40 länder.

Den svenska grenen Hälsofrämjande hälso– och sjukvård, HFS, har vuxit kraftigt under senare år, berättar ordförande Ralph Harlid, som också är planeringsdirektör i Region Blekinge. I början var några få sjukhus med. Nu ingår samtliga regioner med sjukhus och annan hälso– och sjukvård, samt vårdkoncernen Capio.

Som svar på frågan om fördelar med att vara med i ett WHO-nätverk säger han att WHO och dess logga ger legitimitet. Den verksamhet som bedrivs ska uppfylla  ett antal kvalitetskrav och ge ett globalt utbyte av insikter och erfarenheter.

Men samtidigt gör stora kulturskillnader  mellan olika länder att arbetet ibland kan bli byråkratiskt och utdraget. Det visar sig bland annat i HPH:s arbete med nya riktlinjer för levnadsvanor som kost, motion, alkohol och rökning.

Fler artiklar ur temat

Mer äldremakt i samhällsplaneringen

Genom Age-friendly cities-samarbetet arbetar fyra svenska kommuner med att bli mer äldrevänliga. Uppsala har kommit längst i den processen.

Så skapas åldersvänliga samhällen

Samhällen som vill bli åldersvänliga behöver göra fyra saker: lyssna och förstå äldres behov, planera, agera och utvärdera. Det säger Alana Officer, som är rådgivare på Världshälsoorganisationen i Genève.

Housing design for an age-friendly society

When building homes for older people there are key elements urban planners and architects have to take into consideration. Among those are green parks and homes with high levels of accessibility. But how is it achieved? And what are the…

När fysiken förändras behövs en förändrad fysisk miljö

Med åldern försämras vissa kroppsfunktioner, vilket resulterar i att vi får svårare att delta i samhället. Då behövs en miljö som uppmuntrar och stimulerar till fysisk aktivitet samt kännetecknas av tillgänglighet.